Räkenskapsår behöver inte alltid betyda kalenderår

Under sommaren lämnade aktiebolag med kalenderår som räkenskapsår, in årsredovisningen till Bolagsverket och inkomstdeklarationen till Skatteverket. Att räkenskapsåret motsvarar kalenderåret är det vanliga. Men är det verkligen det bästa för ditt företag att ha kalenderår och behöver det verkligen vara så? Kan det finnas andra räkenskapsår som skulle vara bättre för företaget och för den redovisningskonsult som du tar hjälp av? I den här artikeln tar vi reda på vad som är bäst för ditt företag och hur man går till väga för att ändra räkenskapsåret. Det är faktiskt inte så svårt.

Ändra räkenskapsåret utifrån verksamhetens behov

Utgångspunkten bör vara att räkenskapsåret ska väljas utifrån vad som är bäst för företagets verksamhet och den ekonomiska uppföljningen. Finns det en naturlig årscykel för företagets verksamhet kan det vara bra att ha ett räkenskapsår som matchar den. På det sättet kan man löpande under året se hur det ekonomiska utfallet för verksamheten är.

Om man väljer ett annat räkenskapsår än kalenderår innebär det att lagret inte längre behöver inventeras på nyårsafton, utan vid utgången av det nya brutna räkenskapsåret. Kanske är det lättare och påverkar verksamheten mindre om inventeringen kan göras i anslutning till t.ex. sista mars? Det kan också vara bättre utifrån företagets perspektiv om man har ett räkenskapsår som avslutas i anslutning till att lagrets storlek är mindre. Även i det hänseendet kan man se till verksamhetens cykel.

Ett motargument som ofta kommer upp när man pratar om möjligheten att ändra till ett brutet räkenskapsår är att det kommer att påverka den privata inkomstdeklarationen. Det är ett gammalt argument som inte längre är relevant. Den privata deklarationen har ingen koppling till aktiebolagets räkenskapsår. Den beskattningsbara inkomsten påverkas inte utan skattebelastningen blir lika stor oberoende av aktiebolagets räkenskapsår och därmed beskattningsår. Löneunderlaget när man beräknar årets gränsbelopp för kvalificerade andelar i fåmansföretaget kommer att bli densamma oavsett företagets räkenskapsår.

Ytterligare en fördel med att ändra räkenskapsår är att företagets redovisningskonsult får en bättre arbetssituation och kan hjälpa företaget på ett bättre sätt och med bättre rådgivning. Om företaget sedan växer och behöver en revisor kommer företaget att ha det lättare att hitta en revisor som kan åta sig uppdraget. I dagsläget är det brist på revisorer och det kan vara svårt att få den hjälp man behöver. Då kan det vara en fördel om företaget har ett brutet räkenskapsår.

Vilka olika räkenskapsår finns det och vad krävs?

Det finns tolv olika räkenskapsår som ett aktiebolag kan ha. Huvudregeln, och det vanligaste, är att räkenskapsåret motsvaras av kalenderår. Resterande elva räkenskapsår är att se som brutna. Ett brutet räkenskapsår ska påbörjas den första dagen i en kalendermånad och omfatta en period av tolv hela månader. Det innebär att ett räkenskapsår kan börja den första dagen i varje månad och ska avslutas den sista dagen i månaden innan.

Att man byter räkenskapsår medför att det innevarande räkenskapsåret antingen blir kortare än tolv månader (förkortat räkenskapsår) eller längre (förlängt räkenskapsår) innan företagets räkenskapsår kommer i fas. Ett räkenskapsår får inte vara längre än arton månader vid omläggningen, men kan vara så kort som en månad.

Omläggning av räkenskapsår från kalenderår till ett annat räkenskapsår får i princip bara ske efter tillstånd från Skatteverket. För att Skatteverket ska ge sitt tillstånd till omläggning av räkenskapsår bör starka skäl finnas. I sin ansökan till Skatteverket behöver företaget motivera varför ett brutet räkenskapsår är företagsekonomiskt bättre för företaget. I Skatteverkets riktlinjer anges att tillstånd bör medges av företagsekonomiska skäl. I riktlinjerna framgår bland annat att säsongsvariationer kan inverka på arbetssituationen under årets olika delar är sådana skäl. Men även redovisnings- och revisionsbyråernas arbetsbelastning kan motivera att tillstånd ges. Lokala förhållanden kan medföra att tillstånd medges. Så kan till exempel vara fallet när det på en ort finns en begränsad tillgång till redovisningskonsulter och revisorer. Tillstånd bör även medges av företagsekonomiska skäl. I riktlinjerna framgår bland annat att säsongsvariationer kan inverka på arbetssituationen under årets olika delar är sådana skäl.

Konsekvenser av att byta räkenskapsår

När man lägger om räkenskapsåret kommer det innevarande räkenskapsåret antingen att bli kortare än tolv månader eller längre. Det innebär att det skattemässiga resultatet antingen kommer att beskattas tidigare eller senare beroende på räkenskapsårets längd. Men totalt sett kommer skattebelastningen att bli densamma som när företaget hade kalenderår som räkenskapsår. Till exempel justeras procentsatsen när man beräknar värdeminskningsavdraget för inventarier för räkenskapsårets längd. Så man förlorar inget möjligt avdrag.

Inkomstdeklarationen kommer också att lämnas in till Skatteverket vid en annan tidpunkt än när man har kalenderår. I och med att färre företag lämnar in deklarationer till Skatteverket vid dessa tidpunkter har man lättare att komma fram till Skatteverkets skatteupplysning för att få hjälp med sina frågor.

Årsredovisningen det år omläggningen görs kommer att visa resultatet för en kortare eller längre period. Precis som vid beskattningen kommer avskrivningarna på inventarier att justeras med hänsyn till räkenskapsårets längd. Efter omläggningen av räkenskapsåret ska årsredovisningen lämnas in vid en annan tidpunkt än tidigare. Årsredovisningen ska efter att man har ändrat räkenskapsår lämnas in till Bolagsverket sex månader efter utgången av räkenskapsåret.

Vid ett förkortat räkenskapsår får företaget möjlighet att besluta om utdelning från företaget tidigare än om räkenskapsåret fortsatt hade varit kalenderår. Det kan ses som en tillfällig fördel av att lägga om räkenskapsåret och avsluta det innevarande räkenskapsåret med ett förkortat räkenskapsår.

Företagets redovisning av moms kommer inte påverkas av att företaget byter till brutet räkenskapsår. Momsredovisningen ska in vid samma tidpunkter som innan.

Fyra steg för att lägga om räkenskapsåret

När företaget väl har bestämt sig för att lägga om räkenskapsåret är det klart efter fyra steg. Man kan med fördel ta hjälp av sin redovisningskonsult. Lite planering behövs för att få det på plats i rätt tid och det kräver en del myndighetskontakter.

1. Bolagsstämman ska besluta om att ändra bolagsordningen
Aktiebolagslagen innehåller vissa bestämmelser om räkenskapsår. Räkenskapsåret ska framgå av bolagsordningen. För att ändra till ett annat räkenskapsår behöver man ändra bolagsordningen och ändringarna beslutas av bolagsstämman. Beslutet måste tas i tid oavsett om räkenskapsåret ska vara förkortat eller förlängt. Om det nya räkenskapsåret vid omläggningen blir förkortat måste bolagsstämman besluta innan utgången av det nya förkortade räkenskapsåret. Om det nya räkenskapsåret vid omläggningen däremot kommer att vara förlängt måste bolagsstämman besluta innan utgången av det gamla räkenskapsåret.

2. Ansök hos Skatteverket om tillstånd om det behövs
Om företaget ändrar från kalenderår till brutet räkenskapsår behöver man ansöka hos Skatteverket. I ansökan behöver företaget ange skälen till att man har ett behov av att ändra räkenskapsår. Till ansökan ska man bifoga en kopia av stämmobeslutet.

3. Anmäl beslutet hos Bolagsverket
När företaget väl har fått beslutet ska ändringen av bolagsordningen anmälas till Bolagsverket. Anmälan till Bolagsverket måste göras senast en månad efter utgången av det förkortade räkenskapsåret och inom en månad efter utgång av det gamla räkenskapsåret vid förlängt räkenskapsår.

4. Börja tillämpa det nya räkenskapsåret! Lycka till!

The post Räkenskapsår behöver inte alltid betyda kalenderår appeared first on Tidningen Konsulten.