Artiklar

Har du sparat företagets räkenskapsinformation?

Digital redovisning gör det enklare att hantera företagets ekonomi. Samtidigt kan det vara svårt att veta var alla underlag finns. Som företagare behöver du säkerställa att räkenskapsinformationen är tillgänglig under hela arkiveringstiden.

Inte alltid lätt avgöra var informationen finns

När bokföringen bestod av papper var hanteringen förhållandevis tydlig. Efter bokslutet kunde företagaren få en pärm med verifikationer, huvudbok, bokslutsunderlag och annan dokumentation.

I dag finns informationen ofta i olika digitala system. Därmed är det inte alltid lika enkelt för företagen att få en överblick över vad företaget själva har tillgång till, vad redovisningskonsulten har lämnat över eller vad som skulle hända om företaget inte längre har tillgång till systemen.

Företaget har det yttersta ansvaret

Enligt bokföringslagen ska räkenskapsinformation sparas i sju år. Det gäller exempelvis verifikationer, huvudbok, verifikationslistor och bokslutsunderlag.

Det är alltid företaget som ansvarar för att kraven följs, även när en redovisningskonsult sköter hela eller delar av bokföringen. Därför behöver du som företagare veta vilken information som ska sparas, var den finns samt säkerställa att företaget har tillgång till informationen under hela arkiveringstiden.

Redovisningskonsulten har samtidigt en viktig uppgift i att informera om reglerna och hjälpa företaget att förstå sitt ansvar.

Kom överens om hur informationen ska sparas

Ett sätt att skapa tydlighet är att redovisningskonsulten lämnar över räkenskapsinformationen när bokslutet är klart, exempelvis i form av PDF-filer. En annan möjlighet är att materialet ligger kvar i de digitala systemen och att företaget säkerställs åtkomst under hela arkiveringstiden.

I vissa fall kan redovisningsbyrån åta sig att arkivera informationen för företagets räkning.

Oavsett vilken lösning ni väljer behöver ansvarsfördelningen vara tydlig. Företaget ska veta vilken dokumentation som finns, var denhar sparats och hur den kan tas fram vid behov.

Frågor att ställa till din redovisningskonsult

För att minska risken att du som företagare inte har åtkomst till den räkenskapsinformation som krävs kan du ta reda på:

• När och hur lämnas räkenskapsinformationen över?
• Vilken information ligger eventuellt kvar i redovisningssystemet?
• Hur säkerställs åtkomsten under den sjuåriga arkiveringstiden?
• Har redovisningsbyrån åtagit sig arkiveringen för kundens räkning?
• Framgår ansvarsfördelningen tydligt av avtalet?

Tydliga rutiner gör det enklare för både företaget och redovisningskonsulten att veta vem som ansvarar för vad. De minskar också risken för att räkenskapsinformation förloras eller blir otillgänglig.

Fler företag väljer digital årsredovisning – redovisningskonsulterna bidrar till utvecklingen

Digital inlämning av årsredovisningar fortsätter att öka. Under juni 2026 sattes ett nytt rekord när 101 126 företag lämnade in sin årsredovisning digitalt – första gången antalet överstiger 100 000 under en månad. Samtidigt visar ny statistik från Bolagsverket att digital inlämning ger färre kompletteringar och snabbare handläggning.

Intresset för digital inlämning fortsätter att öka. Under juni 2026 lämnade 101 126 företag in sin årsredovisning digitalt – den första månaden någonsin då antalet passerade 100 000.

– Mönstret är att allt fler företag väljer den digitala vägen och vi tror att utvecklingen fortsätter, säger Nina Brede, verksamhetsutvecklare på Bolagsverket.

Digitalt arbetssätt blir allt vanligare

Sedan möjligheten att lämna in årsredovisningen digitalt infördes 2018 har andelen digitala inlämningar ökat stadigt. De flesta företag som börjar lämna in digitalt fortsätter också att göra det kommande år.

Statistiken visar också att aktiebolag med lägre omsättning och färre anställda i större utsträckning väljer digital inlämning än större och mer komplexa företag.

– Det är ingen överraskning för oss. Det har sett ut så ända sedan det blev möjligt att lämna in årsredovisningen digitalt 2018, säger Nina Brede.

En förklaring är att många nya aktiebolag väljer digitala arbetssätt redan från start.

– Små aktiebolag med lägre komplexitet, exempelvis få personer i styrelsen och utan krav på revisor, är mer benägna att välja den digitala vägen. De flesta som startar aktiebolag i dag blir digitala direkt och bygger sina rutiner utifrån det. Samtidigt ökar förväntningarna på att kunna sköta sina ärenden digitalt. Det är en naturlig utveckling.

Redovisningskonsulterna skapar trygghet

Bolagsverket ser också att redovisningskonsulterna har en viktig roll i företagens digitalisering.

– Redovisningskonsulter har ett stort förtroende hos sina kunder och skapar en trygghet när företag går från analoga arbetssätt till digitala. De bidrar därför till den positiva utvecklingen, säger Nina Brede.

Färre kompletteringar och snabbare registrering

För företagen finns flera konkreta fördelar med att lämna in årsredovisningen digitalt.

Bolagsverket kontrollerar att årsredovisningen uppfyller de krav som ingår i myndighetens uppdrag, till exempel att den uppfyller formkraven och har lämnats in i rätt tekniskt format. Däremot ingår det inte i Bolagsverkets uppdrag att granska innehållet i årsredovisningen, exempelvis om beräkningar eller summeringar är korrekta.

– För både företagen och Bolagsverkets handläggning är det positivt att fler väljer den digitala vägen, säger Nina Brede.

Pappersinlämning kan innebära längre väntetider

Bolagsverket handlägger årsredovisningar i den ordning de kommer in. Företag som lämnar in på papper får därför ofta vänta längre innan årsredovisningen registreras och offentliggörs. Om handlingen dessutom behöver kompletteras förlängs handläggningstiden ytterligare.

Under 2026 väntas omkring 46 000 ekonomiska föreningar, däribland bostadsrättsföreningar, lämna in sina årsredovisningar på papper. – Ja, väntetiderna kan öka. Vi handlägger årsredovisningarna i den ordning de kommer in till myndigheten, säger Nina Brede.

Sju kontroller som minskar risken för oseriösa leverantörer

En enkel kontroll innan du anlitar en ny leverantör kan minska risken för onödiga kostnader, juridiska problem och skadat förtroende. Här är sju konkreta steg som hjälper dig att göra en tryggare bedömning – och en checklista att använda innan du skriver avtal.

En enkel kontroll innan du anlitar en ny leverantör kan minska risken för onödiga kostnader, juridiska problem och skadat förtroende för företaget. Här är sju konkreta steg som hjälper dig att göra en tryggare bedömning.

Kontrollera att företaget har F-skatt

Ett företag med F-skatt ansvarar själv för att betala in skatter och sociala avgifter. För dig som köpare innebär det mindre administration och lägre risk för att behöva hantera skattefrågor i efterhand.
Kontrollera uppgifterna hos Skatteverket innan du anlitar en ny leverantör och följ upp även befintliga samarbeten regelbundet. Ett företag kan förlora sitt godkännande för F-skatt.

Säkerställ att företaget är registrerat för moms

Om företaget ska fakturera med moms behöver det vara momsregistrerat. Om uppgifterna inte stämmer kan det vara en signal om att något inte står rätt till.
Kontrollera registreringen via Skatteverkets tjänst Hämta företagsinformation.

Kontrollera vem som får företräda företaget

Det är viktigt att den person du skriver avtal med faktiskt har rätt att företräda företaget.

Använd Bolagsverkets register för att kontrollera vem som är firmatecknare och vilka som sitter i styrelsen.

Granska företagets ekonomi

Ett företag med svag ekonomi kan innebära en större affärsrisk. Det gäller särskilt om samarbetet är långsiktigt eller omfattar större belopp.
Begär kreditupplysning eller kontrollera företagets senaste årsredovisning via Bolagsverket.

Var uppmärksam på varningssignaler

Oseriösa aktörer kan ha en välpolerad fasad. Därför är det viktigt att reagera på sådant som sticker ut eller förändras snabbt.

Exempel på varningssignaler kan vara:

• Många styrelsebyten på kort tid
• Saknad eller oklar verksamhetsadress
• Försenade årsredovisningar
• Pågående konkurser eller rättsprocesser, till exempel uppgifter hos Bolagsverket eller Kronofogden
• Uppgifter om obetalda skulder eller andra risker i offentliga register, till exempel hos Kronofogden

Kontrollera även underleverantörer

Om du anlitar ett företag som i sin tur använder underleverantörer kan riskerna följa med hela leverantörskedjan.
Ta reda på vilka underleverantörer som används och säkerställ att även de uppfyller grundläggande krav.

Ta hjälp av din redovisningskonsult

En auktoriserad redovisningskonsult arbetar dagligen med ekonomisk information och kan ofta hjälpa till att identifiera risker som annars är lätta att missa.

Konsulten kan också hjälpa dig att tolka årsredovisningar, analysera nyckeltal och upptäcka varningssignaler i tid.

Checklista – innan du ingår ett avtal kontrollera att:

☐ Företaget har F-skatt
☐ Företaget är registrerat för moms, om moms ska faktureras
☐ Personen du skriver avtal med har rätt att företräda företaget
☐ Företagets ekonomi är granskad, till exempel genom kreditupplysning eller årsredovisning
☐ Det inte finns tydliga varningssignaler, som skulder, konkurser eller försenade årsredovisningar
☐ Eventuella underleverantörer är kända och kontrollerade
☐ Du har tagit hjälp av redovisningskonsult vid behov
☐ Datum, källa och eventuell kommentar har dokumenterats

Gör kontrollen till en rutin, särskilt vid nya samarbeten, större uppdrag eller avtal som löper över längre tid. Några minuters kontroll kan spara både pengar och problem längre fram.

Skatteverkets id-kort försvinner – det här behöver berörda företagare veta

Skatteverkets id-kortsverksamhet ska avvecklas. Regeringen föreslår att Skatteverket från och med den 1 mars 2027 inte längre ska utfärda id-kort för personer som är folkbokförda i Sverige. Som företagare behöver du i princip inte göra något med anledning av förändringen, men den kan vara bra att känna till – särskilt om företaget har anställda som använder Skatteverkets id-kort.

Skatteverket har sedan 2009 utfärdat id-kort för personer som är folkbokförda i Sverige. Kortet har bland annat varit ett viktigt alternativ för personer som inte är svenska medborgare. Kortet innehåller också en e-legitimation, som i praktiken främst har kunnat användas för identifiering hos Skatteverket.

Regeringen har nu lämnat en lagrådsremiss med förslag om att avveckla verksamheten den 1 mars 2027.

En ny statlig e-legitimation

Bakgrunden är införandet av en statlig e-legitimation. Riksdagen har beslutat om en ny lag om statlig e-legitimation och elektronisk identifiering, som träder i kraft den 1 december 2026.

Den statliga e-legitimationen ska bland annat kunna utfärdas till svenska medborgare och utlänningar som är folkbokförda i Sverige. Polismyndigheten blir ansvarig för utfärdandet i Sverige.

För folkbokförda utlänningar ska e-legitimationen kunna finnas på en fysisk bärare som i stora delar motsvarar dagens id-kort från Skatteverket. Den närmare utformningen av denna fysiska bärare är ännu inte fastställd.

Syftet med förändringen är bland annat att skapa en mer sammanhållen och säker statlig identitetsförvaltning.

Befintliga kort fortsätter att gälla

Den som redan har ett id-kort från Skatteverket behöver inte skaffa ett nytt kort på grund av avvecklingen. Befintliga kort ska fortsätta att gälla under sin återstående giltighetstid.

Det kommer däremot inte längre att vara möjligt att få ett nytt id-kort från Skatteverket efter att verksamheten har avvecklats. Ansökningar som har gjorts före den 1 mars 2027 ska fortfarande kunna handläggas enligt de äldre reglerna.

Vad behöver företagaren göra?

För de flesta företag innebär förändringen ingen ny administrativ skyldighet. Förändringen kan ändå vara bra att känna till om företaget har anställda eller kommer i kontakt med andra personer som i dag använder Skatteverkets id-kort.

Det gäller framför allt företag med anställda som är utländska medborgare men folkbokförda i Sverige. För dessa personer har Skatteverkets id-kort kunnat vara en viktig svensk identitetshandling.

Företag som har egna rutiner för identitetskontroll bör därför vara uppmärksamma på övergången och kontrollera att rutinerna även fortsättningsvis fungerar med de identitetshandlingar som kommer att utfärdas. Det kan exempelvis vara aktuellt vid introduktion av nyanställda eller i andra situationer där företagets rutiner kräver att en persons identitet styrks.

Sammanfattning

För de flesta företagare krävs ingen åtgärd. Det viktiga är att känna till förslaget om att Skatteverkets id-kortsverksamhet avvecklas den 1 mars 2027 och att en ny statlig ordning för e-legitimation och identifikation samtidigt håller på att införas.

För berörda personer innebär förändringen i praktiken att det är Polismyndigheten, och inte Skatteverket, som ska kontaktas om nya id-kort efter avvecklingen. Har du anställda som är utländska medborgare folkbokförda i Sverige bör du dock se över rutinerna för identitetskontroll inför övergången.

Läs mer om avvecklingen av Skatteverkets id-kortsverksamhet här.

Anställa sommarvikarier? Det här behöver du ha koll på

Många företag förstärker bemanningen under sommaren med sommarvikarier och feriearbetare. Men även om anställningen bara ska pågå några veckor gäller samma arbetsrättsliga regler som för andra anställda. För unga medarbetare finns dessutom särskilda regler kring arbetstid, arbetsmiljö och arbetsuppgifter.

Sommaren är för många ungdomar det första steget in på arbetsmarknaden. För arbetsgivaren innebär det en möjlighet att få välbehövlig hjälp under semesterperioden, men också ett ansvar att säkerställa att anställningen hanteras korrekt.

Välj rätt anställningsform

Det första steget är att välja rätt anställningsform. Om den anställde ska ersätta en medarbetare som är ledig används normalt ett vikariat. Handlar det i stället om tillfälliga arbetsuppgifter, till exempel extra arbete i butik, på lager eller inom service, är särskild visstidsanställning oftast rätt val.

Har företaget kollektivavtal kan det finnas särskilda regler som påverkar vilken anställningsform som ska användas.

Unga medarbetare omfattas av särskilda regler

När du anställer minderåriga gäller särskilda regler för både arbetsmiljö och arbetstid. Bakgrunden är att unga arbetstagare ofta saknar erfarenhet och därför löper större risk att råka ut för olyckor.

Vissa arbetsuppgifter får inte utföras av minderåriga och det finns begränsningar kring exempelvis ensamarbete, arbete med farliga maskiner och arbete i riskfyllda miljöer.

Det finns också särskilda regler för arbetstiden. Minderåriga får bland annat inte arbeta nattetid och har rätt till både raster, pauser och veckovila.

Glöm inte semesterersättningen

Även sommarvikarier har rätt till semesterförmåner. Vid kortare anställningar är det vanligt att semesterersättningen betalas ut löpande eller i samband med att anställningen avslutas.

En viktig detalj är att semesterersättningen ska redovisas separat. Det är inte tillåtet att baka in den direkt i timlönen.

Sjuklön kan också bli aktuellt

Sommarvikarier har i många fall rätt till sjuklön på samma sätt som andra anställda. Vilka regler som gäller beror bland annat på anställningens längd.

Därför är det viktigt att informera den anställde om hur sjukanmälan ska göras och vilka rutiner som gäller på arbetsplatsen.

En bra introduktion minskar risken för problem

För många ungdomar är sommarjobbet det första mötet med arbetslivet. Därför är det extra viktigt att gå igenom arbetstider, säkerhetsrutiner, sjukanmälan och andra praktiska frågor redan första arbetsdagen.

En tydlig introduktion minskar risken för missförstånd och skapar bättre förutsättningar för både arbetsgivaren och den anställde.

Så skyddar du företaget mot bedragare i sommar

Semestertider innebär inte bara lägre bemanning och nya rutiner. Det är också en period då bedragare passar på att rikta in sig på företag. Bluffakturor, falska mejl och påstådda ändringar av betalningsuppgifter är några av de vanligaste metoderna. Med några enkla kontroller kan du minska risken att bli lurad.

Under sommaren arbetar många företag med färre medarbetare på plats. Ordinarie attestanter är på semester, vikarier täcker upp och tempot är ofta lägre än vanligt. Det är en situation som bedragare gärna utnyttjar.

En vanlig metod är att skicka bluffakturor som ser ut att komma från en legitim leverantör. Fakturan kan avse ett abonnemang, en katalogtjänst eller någon annan tjänst som företaget aldrig har beställt. I andra fall skickas mejl där en leverantör påstås ha bytt bankkonto och ber företaget att betala till nya kontouppgifter.

Gemensamt för många bedrägeriförsök är att de bygger på stress och bristande kontroll. Fakturorna ser ofta professionella ut och innehåller korrekta företagsuppgifter, vilket gör dem svåra att upptäcka vid en snabb granskning.

Interna rutiner är det bästa skyddet

Det mest effektiva skyddet mot bluffakturor är tydliga rutiner för fakturahantering och betalningar. Alla som hanterar leverantörsfakturor bör veta vilka kontroller som ska göras innan en betalning godkänns.

Särskilt viktigt är det att vara vaksam när en leverantör meddelar att betalningsuppgifter har ändrats. Sådana uppgifter bör alltid verifieras genom kontakt med leverantören via telefon eller andra redan kända kontaktvägar.

Om en faktura kommer från en okänd avsändare eller avser en tjänst som ingen känner igen bör den granskas extra noggrant innan den betalas.

Om skadan redan har skett

Om du misstänker att företaget har fått en bluffaktura ska den inte betalas. Bestrid fakturan skriftligen och spara dokumentationen.

Har betalning redan gjorts är det viktigt att snabbt kontakta banken. Ju tidigare banken informeras, desto större är möjligheten att stoppa eller spåra betalningen. Det kan också vara aktuellt att göra en polisanmälan.

Redovisningskonsulten kan hjälpa till

En Auktoriserad Redovisningskonsult kan hjälpa företag att se över sina rutiner för attest, fakturahantering och intern kontroll. Genom att identifiera risker i processerna går det ofta att minska risken för bedrägerier betydligt.

Vad kan friskvårdsbidraget användas till?

Arbetsgivare kan erbjuda sina anställda ett friskvårdsbidrag, men det finns några saker att tänka på för att bidraget ska vara skattefritt. Nyligen avgjorde Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) frågan om en anställd kunde köpa en konsertbiljett för sitt friskvårdsbidrag och om det kunde ses som en skattefri personalförmån. Vad kan egentligen en anställd använda sitt friskvårdsbidrag till? I den här artikeln får du veta mer.

Utgångspunkten för personalvårdsförmåner

Utgångspunkten är att allt som en anställd får från sin arbetsgivare är skattepliktigt. Det gäller oavsett om det ges i pengar eller som förmån. För att en ersättning eller förmån ska vara skattefri krävs att det är särskilt reglerat i inkomstskattelagen. Ett av dessa undantag för skattefria förmåner är personalvårdsförmåner.

För att en personalvårdsförmån ska vara skattefri för de anställda krävs det att förmånen

• är av mindre värde
• inte är en direkt ersättning för utfört arbete
• inte kan bytas mot kontanter
• tillhandahålls normalt på arbetsplatsen
• riktar sig till hela personalen.

Friskvårdsbidrag

En form av personalvårdsförmåner som en arbetsgivare kan ge de anställda är friskvårdsbidrag. Både motion och annan friskvård kan omfattas av skattefriheten. Gemensamt för båda är att förmånerna ska vara av mindre värde och enklare slag.

Till skillnad från övriga personalvårdsförmåner kan enklare slag av motion eller annan friskvård utföras på annan plats än i arbetsgivarens lokaler förutsatt att övriga regler för skattefrihet är uppfyllda.

Mindre värde = 5 000 kronor

När det gäller friskvårdsbidrag anses ett mindre värde vara ett bidrag på högst 5 000 kronor per anställd och år.

Friskvårdsbidrag som används för motion

Efter ett antal domar från Högsta förvaltningsdomstolen är det klarlagt att friskvårdsbidraget är begränsat till sin natur och någon bedömning av den enskilda aktiviteten behöver inte göras. Det avgörande är i stället om aktiviteten innehåller inslag av motion.

Om en aktivitet innehåller moment av motion och träning kan utgiften för ett tillfälle överstiga 1 000 kronor och fortfarande anses utgöra mindre värde. Det innebär att t.ex. kostnader för kurser som innebär motion anses utgöra mindre värde även om en endagskurs överstiger 1 000 kronor. Även startavgifter i motionstävlingar som bekostas via friskvårdsbidrag och som överstiger 1 000 kronor för en tävling är skattefria.

Friskvårdsbidrag för annan friskvård än motion

Ett friskvårdsbidrag kan användas för enklare slag av annan friskvård än motion. Det kan handla om behandlingar som kan vara avstressande eller förebygga stelhet och ömhet. Det kan t.ex. vara massage, akupressur, akupunktur, osteopati, zonterapi och ljusterapi. 

För friskvårdsaktiviteter som inte innehåller moment av motion tillämpas en gräns på 1 000 kronor per tillfälle. Kostar t.ex. en behandling mer än 1 000 kronor för ett enstaka tillfälle anser Skatteverket att det normalt inte anses uppfylla kravet för mindre värde.

Arbetsgivaren bestämmer

Det är arbetsgivaren som bestämmer om de anställda ska få ett friskvårdsbidrag och hur stort beloppet ska vara. Det är ingen rättighet att få ett friskvårdsbidrag som anställd. Det är också arbetsgivaren som inom lagens ramar bestämmer hur friskvårdsbidraget får användas. Arbetsgivaren kan alltså begränsa vilka aktiviteter som friskvårdsbidraget får användas till. Lagen ger ramarna för vilka aktiviteter som kan omfattas av skattefri friskvård, men det innebär inte att arbetsgivaren måste godkänna alla aktiviteter som Skatteverket accepterar.

Rättsfall från HFD: Kan friskvårdsbidrag användas till konsertbiljett?

Nej, enligt ett avgörande från Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD) kan en anställd inte utnyttja sitt friskvårdsbidrag för att köpa en konsertbiljett.

Frågan som domstolen tog ställning till var om ett friskvårdsbidrag som används för inköp av en konsertbiljett var en skattefri personalvårdsförmån. Kan biljetten omfattas av annan friskvård än motion som är att anse som skattefri?

Den anställda framförde att forskning visade på tydliga och mätbara hälsoeffekter av levande musik när det gäller bland annat stress, ångest och socialt välbefinnande.

Som så många gånger förr ansåg HFD att bestämmelserna om skattefrihet för personalvårdsförmåner är ett undantag från huvudregeln om skatteplikt. Undantaget ska tillämpas restriktivt.

Alla aktiviteter som upplevs främja det allmänna välbefinnandet kan inte anses vara sådan friskvård som omfattas av bestämmelserna om skattefrihet ansåg domstolen. Enligt HFD bör kostnader för deltagande i kulturella evenemang – även med beaktande av att deltagandet i sådana kan ha positiva hälsoeffekter – hänföras till privata levnadskostnader för allmänna fritidsaktiviteter. Ett friskvårdsbidrag som används för inköp av en konsertbiljett är därför inte en skattefri personalvårdsförmån.

Vanlig frågor

Kan styrelseledamot erbjudas friskvårdsbidrag?

Ja, även uppdragstagare och ordinarie styrelseledamöter kan erbjudas friskvårdsbidrag. Det ska vara på samma villkor som de anställda har. Det går inte med bibehållen skattefrihet att göra en särlösning vad gäller belopp till styrelseledamöter.

När det gäller suppleanter, och särskilt i fåmansföretag, kan det däremot krävas någon form av bevisning att de faktiskt har utfört något arbete.

En arbetsgivare vill erbjuda sin anställda ett friskvårdsbidrag på 6 000 kronor. Är någon del av bidraget skattefritt?

Nej, hela friskvårdsbidraget på 6 000 kronor blir skattepliktigt för de anställda. Arbetsgivaren ska också betala arbetsgivaravgifter samt göra skatteavdrag.

Den auktoriserade redovisningskonsulten ger företagen ekonomisk trygghet – hela vägen

Många företagare funderar inte över om deras redovisningskonsult är auktoriserad. I stället står siffrorna i fokus, men det är i arbetet bakom siffrorna som kvaliteten avgörs.
– Auktorisationen gör att vi säkerställer kvaliteten innan siffrorna ens når våra kunder, säger Jessica Jading, kvalitetsansvarig på Elera AB och Auktoriserad Redovisningskonsult.

Stöd i ekonomiska beslut

Jessica Jading har lång erfarenhet från redovisningsbranschen, bland annat från egen byrå, större organisationer och kvalitetsarbete kopplat till branschorganisationen Srf konsulterna där hon suttit i kvalitetsnämnden. Redan 2004 blev hon legitimerad redovisningskonsult, och när titeln Srf Auktoriserad Redovisningskonsult kom några år senare fick alla legitimerade den nya titeln. 2022 valde hon att även bli Srf Certifierad Affärsrådgivare.

– Jag vill möta kunden i deras verksamhet och unika situation, förstå vad som är viktigt för dem och vara ett bra stöd i deras ekonomiska beslut. Jag drivs av viljan att stötta och ge råd i kundens utveckling, eller ibland avveckling av verksamheter, oberoende av hur stort eller litet företaget är, säger Jessica Jading.

Inte en titel – ett kvalitetssystem

Att vara auktoriserad redovisningskonsult är mer än en titel. Jessica Jading beskriver det som att vara en del av ett större kvalitetssystem som minskar företagens risker.

– Auktorisationen innebär att redovisningskonsulten jobbar strukturerat med kompetens, utbildning och återkommande granskning. Det skapar en extra nivå av kontroll som företagaren sällan ser, men alltid har nytta av, säger hon.

“Det handlar om förtroende, inte synlighet”

En utmaning är att auktorisationens värde inte alltid är tydligt för kunden.

– Det är svårt att kommunicera kvalitet när den fungerar som bäst i det tysta. När allt är rätt från början märks det inte, säger Jessica Jading.

Samtidigt menar hon att det är just där förtroendet byggs.

– Kunden ska kunna lita på att det vi levererar håller, varje gång, säger hon.

Fyra ögon och löpande granskning

Eftersom många företagare för det mesta inte aktivt frågar om deras redovisningskonsult är auktoriserad blir kommunikationen viktig.

I praktiken handlar auktorisationen om att minska risker för företagen. Det sker genom flera nivåer av kvalitetssäkring: gemensamma arbetssätt, löpande utbildning och återkommande kontroller.

– Vi arbetar ofta med fyra ögon-principen och med interna och externa granskningar. Det gör att fel fångas upp tidigt och att vi hela tiden utvecklar vårt arbetssätt, säger Jessica Jading.

Hon menar att det skapar en mer robust leverans än om varje konsult står helt ensam i sitt arbetssätt.

Trygghet som värde i leveransen

För Jessica Jading är trygghet det centrala värdet i auktorisationen.

– Vi kan aldrig garantera att allt blir perfekt, men vi kan garantera att det finns strukturer som fångar upp fel och säkerställer kvaliteten över tid.

Hon menar att det i slutändan handlar om förtroende mellan konsult och kund.

– Och det är också vad företagaren faktiskt betalar för, även om de inte alltid tänker på det. Auktorisationen är ett sätt att säkerställa trygghet i hela leveransen, säger Jessica Jading.

Snart semestertider – så planerar du rätt

Semesterplanering brukar börja i samma fråga varje år: hur får man ihop bemanningen när många vill vara lediga samtidigt? För att lyckas krävs både framförhållning och koll på de regler som styr.

Börja i verksamhetens behov

Utgångspunkten i all semesterplanering är att verksamheten ska fungera. Även om du som arbetsgivare ska ta hänsyn till medarbetarnas önskemål är det i slutändan du som beslutar hur ledigheten ska förläggas.

I praktiken innebär det ofta att önskemål samlas in och därefter vägs mot verksamhetens behov. När beslutet är fattat ska besked lämnas i god tid – minst två månader innan ledigheten börjar. Tydlig kommunikation kring semesteransökan, prioriteringar och besked minskar ofta risken för missförstånd och konflikter senare i processen.

Längre ledighet på sommaren – en utgångspunkt

Många räknar med att kunna vara lediga en längre period under sommaren. Det finns också stöd för det i semesterlagen, där huvudregeln är att anställda ska få fyra veckors sammanhängande ledighet under perioden juni–augusti.

I verksamheter där sommaren är en intensiv period, eller där det är svårt att täcka upp med vikarier, kan ledigheten däremot behöva delas upp eller förläggas vid andra tidpunkter.

Hur många dagar handlar det egentligen om?

Alla anställda har rätt till 25 semesterdagar per år, vilket motsvarar fem veckors ledighet. Men alla dagar måste inte tas ut direkt. Som arbetsgivare ska du säkerställa att minst 20 betalda semesterdagar används under året, förutsatt att dagarna är intjänade. Resterande dagar får sparas.

Om en anställd vill kombinera sparade dagar med årets semester behöver det lyftas i planeringen, särskilt om det gäller en längre sammanhängande ledighet.

Sparade semesterdagar innebär en kostnad

En semesterdag innebär inte bara ledighet från arbetet, utan också rätt till lön utan att arbete utförs. Därför är det viktigt att arbetsgivaren säkerställer att semester faktiskt tas ut. Långvarigt sparande av semesterdagar innebär att företagets semesterlöneskuld växer. Semesterlöneskulden motsvarar värdet av anställdas innestående betalda och sparade semesterdagar och utgör en ekonomisk skuld för arbetsgivaren.

När arbetstiden inte är fem dagar i veckan

När en anställd inte arbetar fem dagar i veckan behöver semestern anpassas så att ledigheten motsvarar faktisk arbetstid. Det görs genom att använda antingen bruttosemester eller nettosemester, två metoder som ger samma resultat i tid – men räknas på olika sätt.

Vid bruttosemester har alla anställda samma antal semesterdagar, vanligtvis 25. Skillnaden ligger i hur många dagar som dras vid uttag. För deltidsanställda används en kvot som speglar hur många dagar per vecka personen arbetar jämfört med heltid.

Kvoten räknas ut genom att dela heltidsmått med antalet arbetsdagar per vecka. En anställd som arbetar fyra dagar i veckan får därmed kvoten 1,25 (5/4). När semestern tas ut används kvoten för att räkna fram hur många semesterdagar som ska dras. Om samma person är ledig en hel vecka, motsvarande fem kalenderdagar, blir beräkningen:

4 x 1,25 = 5 semesterdagar

Vid nettosemester görs istället en omräkning redan från början. En anställd som arbetar fyra dagar i veckan får då 20 semesterdagar (4/5 av 25). Om personen tar semester i en vecka dras fyra dagar, exakt lika många som skulle ha arbetats den veckan.

Skillnaden mellan metoderna handlar alltså inte om hur mycket ledighet den anställde får, utan om hur uttaget räknas. Oavsett modell är det viktigt att vara tydlig i kommunikationen, eftersom beräkningarna annars lätt kan uppfattas som ologiska, särskilt vid bruttosemester där fler dagar än faktiskt arbetstid dras.

Nya medarbetare kan behöva en lösning

För den som är nyanställd kan det saknas tillräckligt med intjänade semesterdagar inför sommaren. I sådana fall kan arbetsgivaren erbjuda förskottssemester. Det innebär att ledighet ges trots att dagarna ännu inte tjänats in. Eftersom det kan få ekonomiska konsekvenser om anställningen avslutas inom viss tid är det viktigt att överenskommelsen dokumenteras skriftligt.

Om ledigheten istället tas ut som obetald semester görs löneavdrag, men tiden räknas ändå med vid beräkningen av nästa års semesterrätt.

Om semestern inte blir som planerat

Även under semestern kan förutsättningarna förändras. Om en anställd blir sjuk eller behöver vara hemma med barn pausas semestern och dagarna kan tas ut senare.

För att det ska gälla behöver frånvaron anmälas enligt arbetsplatsens rutiner.

Att arbetsgivaren avbryter en pågående semester är betydligt mer ovanligt och kan normalt bara bli aktuellt i särskilda situationer. Om arbete faktiskt utförs ska semesterdagarna inte förbrukas.

När kan semester betalas ut i pengar?

Betalda semesterdagar ska som huvudregel förläggas som ledighet och kan normalt inte ersättas med pengar.

Det finns vissa undantag från denna huvudregel. Istället kan semesterersättning kan betalas ut. Detta gäller exempelvis:

• när en anställning avslutas och semesterdagar finns kvar
• om semester inte kunnat förläggas på grund av längre frånvaro, exempelvis sjukdom eller föräldraledighet.

Vad gäller för kortare anställningar?

För tillfälliga anställningar, exempelvis sommarvikariat, kan upplägget förenklas. Om anställningen är kortare än tre månader går det att avtala bort själva semesterledigheten.

Den anställde har däremot fortfarande rätt till semesterersättning, som betalas ut löpande tillsammans med lönen.

Laddel vid arbetsplatsen – blir permanent skattefri förmån

Nu har riksdagen beslutat att det blir en permanent skattefri förmån när den anställde laddar el på arbetsplatsen, om arbetsgivaren tillhandahåller laddningen. Samtidigt beslutades om lättnader vid utbetalning av skattefri milersättning enligt schablon vid tjänsteresa när anställda laddar sin förmånsbil vid arbetsplatsen.

Skattefri förmån från den 1 juli

Förmånen av laddel vid arbetsplatsen kommer att bli skattefri från och med den 1 juli 2026 och tills vidare. Detta har varit en tillfällig skattefri förmån under perioden 1 juli 2023 – 30 juni 2026. Det innebär att en anställd som har tillgång till fri laddel på arbetsplatsen för att ladda sin egen bil eller förmånsbil inte kommer att förmånsbeskattas för sådan laddel.  

Möjlighet till skattefri milersättning utvidgas

Den som använder sin förmånsbil för tjänsteresor får göra avdrag med ett schablonbelopp om 95 öre per kilometer för utgifter för elektricitet och om 1 krona och 20 öre per kilometer för annat drivmedel. För rätt till avdrag krävs att arbetstagaren har betalat samtliga utgifter för drivmedel som är förenade med resorna.

I stället för avdrag kan arbetsgivaren ersätta den anställde genom skattefri drivmedelsersättning motsvarande de angivna schablonbeloppen per kilometer – alltså samma belopp som är avdragsgillt för den anställde.

Till och med den 30 juni 2026 gäller nuvarande regler som innebär att arbetsgivare inte kan betala ut skattefri milersättning vid tjänsteresor om den anställde som har förmånsbil har laddat el vid arbetsplatsen eller delvis vid arbetsplatsen och delvis vid bostaden.

Detsamma gäller om den anställde har en laddhybridbil och själv betalar för laddning vid bostaden och arbetsgivaren betalar bensin. Eventuell ersättning blir skattepliktig lön. I dessa fall har inte den anställde betalt allt drivmedel själv.

Avdragsrätten för drivmedel utvidgas

Fån och med den 1 juli gäller en utvidgning av avdragsrätten för drivmedel för tjänsteresor med förmånsbil som är laddhybrider.

Om den anställde har en laddhybrid som förmånsbil, så får den anställde då rätt till avdrag för utgifter för drivmedel som är förenade med tjänsteresor, även om bilen laddats med elektricitet som arbetsgivaren tillhandahåller i anslutning till arbetsplatsen.

Arbetsgivaren kan betala skattefri ersättning till den anställde på 1 krona och 20 öre för varje kilometer (12kr/mil) där den anställde betalat samtliga utgifter för drivmedel som är förenade med resorna, även om förmånsbilen har laddats med elektricitet som arbetsgivaren tillhandahåller i anslutning till arbetsplatsen.