Artiklar

Srf konsulten tipsar: Dags att se över ditt löneuttag som delägare i ett fåmansföretag

Det är snart årsskifte men än finns det tid att påverka lönen för 2023. Du som är delägare i ett fåmansföretag behöver kontroller ditt löneuttag för 2023. För att du ska kunna tillgodogöra dig det så kallade lönebaserade utrymmet för dina andelar under beskattningsåret 2024 behöver du redan under 2023 ta ut en lön som uppgår till en viss nivå. Det lönebaserade utrymmet påverkar beräkningarna hur stor del av utdelningen som kan tas ut med 20 procents beskattning i inkomst av kapital.

Läs mer i artikeln Vad ska du som fåmansdelägare tänka på inför årsskiftet?

The post Srf konsulten tipsar: Dags att se över ditt löneuttag som delägare i ett fåmansföretag appeared first on Tidningen Konsulten.

Visselblåsarlagen för mindre företag – att tänka på

Har du koll på reglerna om skydd för visselblåsare? Från och med 17 december 2023 kommer visselblåsarlagen även att omfatta mindre och medelstora företag med minst 50 anställda. Det innebär ökade krav på effektivitet, kontroll och regelefterlevnad.

Stora organisationer och offentliga arbetsgivare har haft krav på interna rapporteringskanaler för visselblåsare sedan 17 juli 2022. Nu börjar alltså detta krav gälla även mindre och medelstora organisationer.

Syftet med visselblåsarlagen är att göra det enkelt och säkert att anonymt rapportera misstänkta missförhållanden på en arbetsplats, samt att därmed förebygga och bekämpa korruption, oegentligheter och kriminalitet.

Det kan till exempel vara allvarliga risker, som kan skada individer, företaget, samhället eller miljön, såsom bokföring, intern bokföringskontroll, revision eller andra allvarliga oegentligheter som rör bolagets vitala intressen.

Vikten av ett visselblåsarsystem

Genom ett visselblåsarsystem kan visselblåsare rapportera missförhållanden och oegentligheter på arbetsplatsen anonymt och utan risk för repressalier.

En visselblåsare som inte är övertygad om att en intern rapporteringskanal inom organisationen skulle garantera en opartisk och rättvis hantering, kan i stället använda en extern rapporteringskanal, eller vända sig till massmedia.

Ett väl fungerande system minskar alltså risken att oegentligheter inom företaget sprids till media, utan i stället upptäcks och kan hanteras internt.

Interna rapporteringskanaler

Den funktion på företaget som mottar rapporterna ska vara oberoende och självständig, samt hanteras av en begränsad krets, antingen en enskild individ eller en grupp personer. Rollen kan jämföras med ett dataskyddsombud enligt GDPR.
Även styrelsen, chefsjuristen eller revisorn på företaget kan vara mottagare av rapporterna. Detta säkerställer att rapporter behandlas objektivt och utan påverkan från interna intressen.

Mottagarna av rapporterna vara tillräckligt kompetenta för att kunna bedöma och agera på de inkomna rapporterna på ett lämpligt sätt. Detta säkerställer en ärlig och ansvarsfull hantering av visselblåsarrapporter och främjar öppenhet och integritet inom organisationen.

Externa rapporteringskanaler

Arbetsmiljöverket, Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket och Länsstyrelserna är exempel på myndigheter som har utsetts av regeringen att inrätta och hantera externa rapporteringskanaler. Till dessa myndigheter kan du vända dig för att rapportera om missförhållanden inom exempelvis finansiella området, eller skatteområdet.

The post Visselblåsarlagen för mindre företag – att tänka på appeared first on Tidningen Konsulten.

Srf konsulten tipsar: Ny e-tjänst för DAC4

Multinationella koncerner med en omsättning om minst 7 miljarder kronor ska lämna en land-för-land-rapport till Skatteverket enligt DAC4. I rapporten ska uppgifter om koncernens verksamhet för varje land lämnas och uppgifter per företag. Huvudregeln är att det så kallade yttersta moderföretaget i en koncern ska lämna en land-för-land-rapport för hela koncernen i sitt hemland.

Skatteverket har nu öppnat en ny e-tjänst för att lämna underrättelse om Land-för-land rapportering. E-tjänsten ersätter blanketterna SKV 2381 och SKV 2382. I den nya e-tjänsten kan listor på alla koncernföretag lämnas och få kvittens på lämnade uppgifter. Det krävs inte ett registrerat ombud eller fullmakt från bolaget för att lämna underrättelse för dess räkning. För att kunna använda tjänsten krävs i dagsläget e-legitimation. Skatteverket planerar att utöka inloggningsmöjligheterna för att underlätta för utländska företag.

Mer information och länk till e-tjänsten hittar du på skatteverket.se>>

The post Srf konsulten tipsar: Ny e-tjänst för DAC4 appeared first on Tidningen Konsulten.

Vad ska du som fåmansdelägare tänka på inför årsskiftet?

Som delägare i ett fåmansaktiebolag behöver du tänka på några saker innan årsskiftet för att kunna tillgodoräkna dig så stort gränsbelopp som möjligt. Har du koll på att du har tagit ut tillräckligt med lön för att kunna tillgodoräkna dig ett löneutrymme vid beräkning av gränsbeloppet enligt huvudregeln nästa år?

Beskattning av utdelning från fåmansföretag

Den som är verksam i betydande omfattning i ett fåmansaktiebolag har i normalfallet en kvalificerad andel i företaget. Det innebär bland annat att en utdelning till viss del blir beskattad i inkomst av kapital och till viss del i inkomst av tjänst. Den del av utdelningen som motsvarar ett gränsbelopp som beräknas enligt förenklingsregeln eller huvudregeln beskattas i inkomst av kapital med 20 procent. Den del av utdelningen som överstiger gränsbeloppet beskattas i inkomst av tjänst upp till en viss brytpunkt och därefter beskattas i inkomst av kapital med 30 procent.

Eftersom en utdelning motsvarande gränsbeloppet beskattas med 20 procent i inkomst av kapital är det viktigt att räkna på det varje år och beräkna det enligt den regel som är mest förmånlig. Det är den som äger andelarna vid ingången av beskattningsåret som får beräkna årets gränsbelopp.

Beräkna gränsbeloppet

Gränsbeloppet kan beräknas på två olika sätt – antingen genom förenklingsregeln eller genom huvudregeln. Vilket sätt man beräknar gränsbeloppet på beror på om man tar ut lön och om man uppfyller förutsättningarna i övrigt.

Förenklingsregeln

För beskattningsåret 2023 får delägare till fåmansföretag ett gränsbelopp om 195 250 kronor att använda till utdelning som beskattas med 20 procent. Gränsbeloppet beräknas utifrån din ägarandel i företaget. Gränsbeloppet kan sparas till kommande år och räknas då upp med en särskild procentsats. Om du äger flera fåmansföretag så ska du vara observant på att förenklingsregeln bara får användas i ett fåmansföretag per år.

Gränsbeloppet för beskattningsåret 2024 kommer att vara 204 325 kronor, det vill säga det gränsbeloppet som kan användas för utdelningar med en beskattning till 20 procent under beskattningsåret 2024.

Huvudregeln – tänk på att ta ut tillräckligt med lön

Huvudregeln innebär att gränsbeloppet beräknas dels på delägarens anskaffningsvärde för aktierna, dels på 50 procent av de kontant utbetalda lönerna i företaget. Den som tar ut lön från sitt företag kan beräkna sitt gränsbelopp enligt huvudregeln i stället för förenklingsregeln om huvudregeln ger ett högre gränsbelopp.

För att du ska kunna tillgodoräkna dig lönebaserat utrymme baserat på de löner som totalt sett finns i fåmansföretaget måste du äga mer än fyra procent av aktierna och det är viktigt att du, eller en till dig närstående person, tar ut rätt lön. Det är löneuttaget under året före beskattningsåret som påverkar möjligheten att tillgodoräkna sig det lönebaserade utrymmet. Alltså är det lönen som du tog ut 2022 som påverkar om reglerna får användas och hur mycket av utrymmet som i så fall får utnyttjas under beskattningsåret 2023. Lönen som delägaren eller närstående var tvungen att ha tagit ut under 2022 var det lägsta av 681 600 kronor eller 426 000 kronor + 5 procent av sammanlagd kontant ersättning i företaget. Det innebär att den lön du tar ut under 2023 kommer att påverka möjligheterna för beskattningsåret 2024. Lönen som delägaren eller närstående är tvungen att ta ut under 2023 är det lägsta av 713 280 kronor eller 445 800 kronor + 5 procent av sammanlagd kontant ersättning i företaget. Det är nu under 2023 som du kan påverka om du kan räkna på lönebaserat utrymme för 2024.

Det är endast kontant lön som får ingå i löneunderlaget. Det innebär att har lön betalats ut i form av förmån, till exempel bilförmån, ingår inte förmånsvärdet i beräkningen av lägsta lön som måste tas ut eller i löneunderlaget.

Det finns dock en möjlighet att innan årsskiftet lösa detta problem genom en så kallad omvänd löneväxling. Utgångspunkten är att en förmån inte ska tas upp till den del den ersätts av ett nettolöneavdrag. Det innebär att arbetsgivaren kan ge ut en extra kontant lön motsvarande förmånens värde och göra ett nettolöneavdrag med hela lönebeloppet och på så sätt omvandla löneförmånen till kontant lön.

Starta företag innan årsskiftet

Du kanske idag inte äger andelar i ett fåmansföretag men ligger i startgroparna för att börja din verksamhet i ett aktiebolag. Det är bättre att starta sitt aktiebolag i slutet av året eftersom det är den som äger andelarna i början av beskattningsårets som får tillgodoräkna sig årets gränsbelopp. Startar man företaget eller köper andelarna i början av ett år får man vänta ett helt år innan man får beräkna gränsbeloppet. Man tappar alltså ett års gränsbelopp.

The post Vad ska du som fåmansdelägare tänka på inför årsskiftet? appeared first on Tidningen Konsulten.

Julbordens tid är här

Nu börjar den intensiva perioden med god mat. Många av favoriterna på julbordet har ökat i pris sedan förra året enligt Statistikmyndigheten SCB. Samtidigt vill många företag bjuda sina anställda och kunder på ett julbord. Avdragsrätten för företaget är dock väldigt begränsad. Vilka regler är det egentligen som gäller?

Julbord och julfest med anställda

Julbord med julfest för anställda ses normalt som intern representation och är i så fall skattefria för de anställda.

Avdragsrätten för representation för företaget är däremot mycket begränsad. När det gäller intern representation får företaget göra avdrag endast för enklare förtäring till ett värde av högst 60 kronor exklusive moms per person och tillfälle. Med enklare förtäring avses till exempel kakor, bullar, frukt och en enklare smörgås och som inte heller får ersätta en måltid. Utöver det medges inte något avdrag alls och därför får företaget inte göra avdrag julbordet.

För kringkostnader som lokalhyra, musikunderhållning och liknande medges avdrag med högst 180 kronor exklusive moms per person och tillfälle. Kostnader i samband med personalfest är avdragsgilla för max två tillfällen per år. Om anställdas familjemedlemmar är bjudna på julfesten kan företaget få göra avdrag även för dem. Under vissa förutsättningar är också kostnader för resa och övernattning (endast en natt) i samband med julfest på annan ort avdragsgilla.

Alltför påkostade julfester som kan räknas som lyxrepresentation är inte avdragsgilla för företaget och kan även komma att förmånsbeskattas hos de anställda. Hela kostnaden blir då avdragsgill för företaget som en lönekostnad, men företaget måste samtidigt betala arbetsgivaravgifter på värdet av förmånen. Det går inte att säga var gränsen för lyxbetonad representation går, utan det gäller att hålla julbordet respektive julfesten på en rimlig nivå. Med lite sunt förnuft kommer man långt.

Julbord med kunder

Om ett företag bjuder sina kunder handlar det om extern representation. Även för extern representation gäller att avdrag endast medges för enklare förtäring till ett värde av högst 60 kronor exklusive moms per person och tillfälle. Avdrag för måltider vid julbord medges inte överhuvudtaget eftersom det inte är frågan om enklare förtäring. Däremot kan avdrag medges för kringkostnader med max 180 kronor exklusive moms per person.

För att det ska vara fråga om extern representation krävs att företaget bjuder kunden i samband med en affärsförhandling eller på annan affärsmässig grund. Om företaget bjuder en större grupp kunder på julbord samtidigt är det sannolikt att Skatteverket kommer att bedöma att det inte är fråga om en affärsförhandling utan att det ska ses som personlig gästfrihet och utgifter för sällskapslivet. För att det ska vara fråga om extern representation ska det var för att inleda och upprätthålla affärsförbindelser. Är det inte fråga om extern representation har företaget inte avdragsrätt för utgiften.

Vad gäller för en enskild näringsidkare?

Reglerna om representation är desamma för en enskild näringsidkare som vill ta med sina anställda eller kunder på julbord eller jullunch. En enskild näringsidkare kan inte utöva intern representation gentemot sig själv.

Vad gäller för avdrag av moms?

För förtäring medges avdrag för moms om utgifterna har ett omedelbart samband med verksamheten. Ett julbord får anses ha ett sådant omedelbart samband med verksamheten. Nästa fråga blir hur stort avdrag för moms som man får göra. Avdraget får nämligen högst uppgå till den ingående momsen på 300 kronor per person och tillfälle. Överskjutande moms är en ej avdragsgill kostnad.

Ett julbord kostar normalt mer är 300 kronor. Dessutom kan olika momssatser tillämpas (12 procent på mat och 25 procent på vissa drycker såsom starköl). Momsavdraget får då proportioneras mellan de olika utgifterna med olika momssatser. För att slippa denna beräkning kan ett schablonavdrag om 46 kronor dras av som moms.

Anta att notan slutar på 500 kronor person och den debiterade momsen är 67 kronor. I stället för att proportionera momsen kan 46 kronor dras av i moms.

För övriga utgifter, kringkostnader, medges avdrag för skäliga utgifter. Med skäliga utgifter anses samma belopp som vid inkomstbeskattningen. Avdrag för moms medges därför med högst momsen på 180 kronor.

The post Julbordens tid är här appeared first on Tidningen Konsulten.

Höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare

Regeringen höjer försörjningskravet för arbetstillstånd som ett steg mot mer rättvisa arbetsvillkor.

Försörjningskravet, som innebär att inkomsten måste täcka både boendekostnader och levnadskostnader för den sökande och deras familjemedlemmar, fungerar som en indikation på ekonomisk stabilitet. Från och med den 1 november gäller dock ett nytt, höjt försörjningskrav för dem som ansöker om arbetstillstånd från länder utanför EU/EES.

När man ansöker om arbetstillstånd är det Migrationsverkets ansvar att bedöma om kravet på ekonomisk stabilitet är uppfyllt. Från och med den 1 november höjdes kravet från 13 000 kr till att alla som ansöker därefter måste ha en månadslön på minst 80 procent av dagens medianlön. Enligt Migrationsverket är det 14 991 anställda som redan jobbar i Sverige som har en lägre lön än så.

Medianlönen som presenterades 2023 är 34 200 kronor före skatt. Det medför att det nu krävs en lön på 27 360 kronor i månaden för att få arbetskraftsinvandra till Sverige. Lönekravet baseras på det innevarande årets medianlön och kommer att justeras årligen. Därför kommer den aktuella medianlönen vid tidpunkten för ansökan att användas som grund för Migrationsverkets bedömning.

Utöver att kravet på ekonomisk stabilitet är uppfyllt måste månadslönen vara i nivå med kollektivavtal eller branschpraxis. Även om månadslönen överensstämmer med kollektivavtal eller branschpraxis kan det hända att den ändå ligger under försörjningskravet. I sådana fall måste månadslönen uppgå till minst 80 procent av den medianlön som gällde vid ansökningstillfället för att kvalificera för arbetstillstånd, oavsett om anställningen är på heltid eller deltid.

I dagens samhälle finns det ett utbrett missbruk av systemet för arbetskraftsinvandrare, vilket ibland resulterar i låga löner, överarbete och brist på ledighet för arbetstagarna. Genom att höja lönekravet regleras de villkor som skapar förutsättningar för arbetskraftsinvandrare att arbeta i Sverige på ett rättvist och hållbart sätt, med målet att stärka deras position på arbetsmarknaden och minska konkurrensen med låga löner.

Arbetskraftsinvandringen utgör en betydande faktor för att möta kompetensbehov och stärka ekonomin i Sverige. Enligt en analys från IKEM har den haft en positiv inverkan, med betydande bidrag till både BNP och skatteintäkter. Det nya försörjningskravet hjälper till att skapa grunden för en mer balanserad och konkurrenskraftig framtid för både Sverige och våra arbetskraftsinvandrare, där rättvisa arbetsvillkor och ekonomisk stabilitet står i centrum.

The post Höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare appeared first on Tidningen Konsulten.

Julgåvor – vad gäller i år?

Inga nya beloppsgränser för julklappar till de anställda – utan det är fortfarande högst 500 kronor som gäller för att gåvan ska vara skattefri för de anställda. Visst finns det förutsättningar som ska vara uppfyllda för att den ska vara skattefri? Ja, det stämmer. Detta gäller för julgåvor till kunder.

Beskattning av gåvan hos den anställde

Utgångspunkten är att alla ersättningar, oavsett om det är kontanter eller andra förmåner, som arbetsgivaren ger till sina anställda är skattepliktiga för den anställde. Anledningen är att ersättningar som den anställde får är lön för utfört arbetet och det är som huvudregeln skattepliktigt. Men det finns vissa undantag när ersättningar från arbetsgivaren kan vara skattefria. En sådan förmån som kan vara skattefri för den anställde är julgåvor. Reglerna om skattefria gåvor gäller även för den som är anställd i sitt eget aktiebolag, oavsett om det finns fler anställda eller inte. Julgåvor ska ges till alla anställda eller till en större grupp av anställda för att reglerna om skattefrihet ska vara tillämpliga. Enligt Skatteverkets ställningstagande kan julgåvan även ges till ordinarie styrelseledamöter.

För att en julgåva ska vara skattefri krävs att gåvan är av mindre värde. För julgåvor som företaget ger till sina anställda under 2023 gäller att gåvans marknadsvärde inte får överstiga 500 kronor inklusive moms. Marknadsvärde är vad det skulle ha kostat den anställda att själv köpa motsvarande vara eller tjänst. Det gäller att ha kontroll på att värdet på gåvan inte överstiger 500 kronor. Om värdet överstiger 500 kronor kommer hela gåvans värde att beskattas hos den anställde.

Skattefriheten gäller däremot inte om gåvan lämnas i pengar. Med pengar menas också checkar och sådana presentkort som kan bytas mot pengar. I dessa fall är gåvan skattepliktig för den anställde. Om gåvan är i form av ett presentkort kan den vara skattefri om den anställde inte kan byta presentkortet mot pengar.

En enskild näringsidkare kan inte ge sig själv en julklapp med skattemässiga avdragsrätt eftersom personen inte är anställd i verksamheten.

Avdragsrätten för utgiften för gåvan hos arbetsgivaren

Huvudregeln är att löner, ersättningar och förmåner till anställda är avdragsgilla för arbetsgivaren. Arbetsgivarens utgifter för förmåner för anställda är avdragsgilla, oavsett om förmånen är skattepliktig eller inte hos den anställde. Gåvor till anställda betraktas normalt som avdragsgilla för arbetsgivaren. Det gäller även om gåvan är skattefri hos den anställde.

Arbetsgivaren ska betala arbetsgivaravgifter om gåvan är skattepliktig för den anställde för att t.ex. värdet på gåvan överstiger 500 kronor.

Gåva till ideell förening

I stället för en julgåva till de anställda kanske arbetsgivaren väljer att ge en penninggåva till välgörenhet. För att en sådan gåva ska vara skattefri för den anställde krävs att den anställde inte har haft inflytande över valet av gåva.

Om arbetsgivaren för egen del bestämmer att skänka ett bidrag till en ideell organisation i stället för att ge en julgåva till de anställda uppkommer inte någon skattepliktig gåva för de anställda. Det förutsätter att de anställda inte har något inflytande alls över valet och värdet av gåvan ska inte beskattas. Arbetsgivaren får i det fallet inte avdrag för gåvorna eftersom det finns ett avdragsförbud för gåvor i inkomstskattelagen.

Om däremot den anställda har haft möjlighet att i någon mån påverka valet av gåva ska värdet av gåvan beskattas hos den anställda eftersom det då får anses som att den anställda fått ersättning som kan jämställas med kontanter. Detsamma gäller även om den anställde begär att arbetsgivaren i stället för en julgåva ska betala ett bidrag till exempelvis en ideell förening. I dessa fall kommer arbetsgivaren att ha avdragsrätt för gåvan såsom lön och ska även betala arbetsgivaravgifter.

Julgåvor till kunder

Julen är också en högtid då företag vill uppmärksamma sina kunder och vårda relationerna. Det finns inte några särskilda skattemässiga avdrag för julgåvor till kunder. Det finns ett par fall där gåvor kan vara avdragsgilla.

Det första fallet gäller när en gåva lämnas i form av en representationsgåva. Maximalt avdrag är i dessa fall 300 kronor exklusive moms. Det ska vara en gåva i samband med ett representationstillfälle som i tiden kan ligga i närheten till julhelgen.

Det andra fallet när gåvan kan vara avdragsgill som reklamgåva. I Skatteverkets allmänna råd framgår att avdrag för reklamgåvor medges med skäligt belopp, dock högst 300 kronor. En reklamgåva ska vara en enklare presentartikel av ringa värde och sakna personlig karaktär. Den ska normalt vara försedd med företagets namn eller logotype.

The post Julgåvor – vad gäller i år? appeared first on Tidningen Konsulten.

Semesterledighet vid hel sjukskrivning – är det möjligt?

Det korta svaret är nej. Man kan inte ha två ledighetsorsaker samtidigt. Dessutom är grundsyftet med semesterledighet att man som anställd ska vara ledig för vila och rekreation. Något som troligen är svårt att uppnå om man samtidigt är sjukskriven. Syftet är inte heller att kunna förstärka sin ekonomiska situation.

Försäkringskassan har visserligen inga invändningar mot samtidig sjukskrivning och att arbetsgivaren betalar ut semesterlön eftersom det inte handlar om ersättning för utfört arbete samtidigt som sjukpenning betalas ut. Semesterlagen är dock den lagstiftning som en arbetsgivare ska förhålla sig till när det gäller denna fråga.

Är sjukskrivningen på 100% så långvarig att det inte har gått att lägga ut semesterledighet innan semesteråret är slut så gäller de särskilda reglerna i Semesterlagen om hur sådana semesterdagar ska hanteras. Syftet med reglerna är att den anställde vid återgång i arbete ska tillförsäkras full betald semesterledighet vilket inte alltid hade varit fallet om man hade betalat ut semesterersättning för betalda semesterdagar under samtidig sjukskrivning. Detta är närmare beskrivet i artikeln ”Hur hanterar man semesterdagar som inte har kunnat tas ut på grund av frånvaro och som heller inte får sparas?”.

Är en person däremot frånvarande på deltid, till exempel 50% sjukfrånvaro, ska semester förläggas på den del av arbetsdagen då arbete ska utföras. En hel semesterdag avräknas i sådana fall samt att semesterlön för en hel dag betalas ut.

The post Semesterledighet vid hel sjukskrivning – är det möjligt? appeared first on Tidningen Konsulten.

Undvik kvarskatt nästa år

Kvarskatt och höjda kostnadsräntor har under hösten fått stor uppmärksamhet. Många pensionärer har fått kvarskatt, bland annat 57:orna som har hamnat i kläm avseende skattereglerna. Den höjda kostnadsräntan på skattekontot innebär att det kan bli en dyr historia att inte betala kvarskatten i tid. Även tillfälligt anstånd som företagen fick under pandemin ska betalas eller förlängas. Men vad kan du göra för att inte få kvarskatt att betala 2024?

Målet – ingen kvarskatt!

Redan nu är det dags att se över hur inkomsterna för 2023 kommer att beskattas när vi lämnar in deklarationen i maj 2024. Målet med att arbetsgivare och andra utbetalare gör skatteavdrag är att den avdragna skatten ska ligga så nära den slutliga skatten som möjligt. Målet för skattebetalare och Skatteverket är alltså att ingen ska få kvarskatt. Men ändå får man det. Det kan bero på flera orsaker. Det gäller att redan under året kontrollera vad man har för skattesituation och om man måste ta höjd för kvarskatt och vilka åtgärder man måste göra.

Vad påverkar skatt att betala?

För att undvika kvarskatt behöver man veta vad som påverkar den slutliga skatten som man ska betala. Förenklat kan man säga att det är vilka inkomster man har och vilka utgifter som får dras av vid beskattningen som påverkar den slutliga skatten att betala. Löpande under året rapporterar och betalar olika utbetalare in avdragen skatt för inkomsterna. Detta för skattebetalaren inte ska behöva betala all skatt på en gång. Redan under året bör du kontrollera att din arbetsgivare eller pensionsutbetalare rapporterat in de uppgifter som du har fått på lönespecifikationen. Uppgifterna kontrollerar du via Skatteverket på Mina sidor. Den avdragna skatten ska möta den slutliga skatt som bestäms efter beskattningsårets slut. Privatperson kan också påverka skatten genom att utnyttja olika skattereduktioner. Skatten påverkas också av grundavdraget.

Några händelser som gör att man kan få kvarskatt är

• Investeringssparkonto – man betalar skatt på en schablonintäkt. Banken betalar inte in någon skatt för det.
• Försäljning av aktier eller fonder samt fastighet respektive bostadsrätt – om man gör en vinst vid försäljningen ska man betala skatt på den.
• Innehav av fastighet – för fastigheter betalar man fastighetsskatt eller fastighetsavgift.
• Lön från någon som inte är huvudarbetsgivare och pensionsutbetalningar där skatteavdrag har gjorts med 30 procent.

Räkna redan nu ut vinsten på försäljningar av aktier, fastigheter respektive bostadsrätter. Det kan bli stora belopp som kommer som en obehaglig överraskning. Ta hjälp av Skatteverkets beräkningshjälp om du har sålt en fastighet eller bostadsrätt.

Enkla åtgärder

Ingen vill ha kvarskatt. Egentligen innebär kvarskatt att man har fått för stor utbetalning från arbetsgivaren under året eller att man har sålt till exempel aktier. Man har alltså fått in pengar utan att motsvarande skatt har betalats in. Sedan kan man kanske ha utnyttjat skattereduktioner utan att dessa kan avräknas mot någon skatt. Man har helt enkelt ingen skatt att betala och därmed ingen skatt att avräkna skattereduktionen mot.

Några enkla åtgärder för att undvika kvarskatt nästa år.

Man kan be sin huvudutbetalare att göra ett förhöjt skatteavdrag. Det gör att huvudutbetalaren kommer att göra ett större skatteavdrag.

Ett annat alternativ är att ansöka om jämkning av preliminär A-skatt hos Skatteverket. Man uppger då alla sina inkomster som man ska beskattas för och även avdragsgilla utgifter som till exempel utgiftsränta. Utifrån dessa uppgifter beräknar Skatteverket rätt nivå på den preliminär skatt som behöver betalas in under året. Beslutet om jämkning lämnar man till sin huvudutbetalare som ändrar den skatt som ska dras från pensionen. Jämkning kan alltså innebära att huvudutbetalaren ska göra ett större skatteavdrag än vad som gäller enligt skattetabellen. Ansökan om jämkning kan man göra både på e-tjänst på Skatteverket eller genom blankett.

Slutligen kan man själv betala in lite extra skatt under året till sitt skattekonto. Skatteverket har en tjänst där man själv kan fylla i sina uppgifter och beräkna skatten för innevarande år. Då får man en bättre beräkning hur mycket man förväntas betala i skatt totalt över året.

Omfördela skattereduktioner

En skattereduktion förutsätter att man har skatt som man ska betala. Det innebär att om man inte har tillräckligt med skatt att betala så kan man inte heller tillgodoräkna sig skattereduktionen. Vissa skattereduktioner kan man omfördela om man inte har tillräckligt med skatt att betala. Man kan omfördela den till sin maka, make eller sambo.

Skattereduktion för gåvor – Förutsättningen för omfördelning är att det avser makar som lever tillsammans eller sambor som tidigare varit gifta med varandra eller som har gemensamma barn. Den person som övertar ett skattereduktionsbelopp måste uppfylla villkoren för skattereduktion. Det har ingen betydelse för omfördelningen om gåvogivaren har lämnat en kontrolluppgift på gåvan eller inte.

Skattereduktion för rot- och rutarbeten – Personer som tillhör samma hushåll och som gemensamt har låtit utföra ett rot- eller rutarbete kan omfördela avdraget mellan sig om det visar sig att en av personerna inte kan utnyttja sin del av avdraget. Den person som övertar ett rot- eller rutavdrag måste också uppfylla villkoren för rot- eller rutavdrag. Under beskattningsåret kan köparen begära omfördelning genom att begära omprövning av sin preliminära skattereduktion. Omfördelningen kan också göras i inkomstdeklarationen i samband med begäran om slutlig skattereduktion. Om omfördelning begärs i inkomstdeklarationen är det bara den slutliga skattereduktionen som omfördelas. Den preliminära skattereduktionen ligger kvar på den överlåtande personen. Det kan innebära ytterlige skatt att betala för den överlåtande personen, medan den som får skattereduktionen tilldelad får mindre skatt att betala. Omfördelning av skattereduktionen kan även ske mellan köpare som inte har hushållsgemenskap. Det kan vara ett barn som äger den bostad där föräldrarna bor. Alla villkor måste då vara uppfyllda för den som skattereduktionen omfördelas till. Det är alltså möjligt att omfördela till den som hade haft rätt till skattereduktion redan vid ansökningstillfället.

Skattereduktion för underskott av kapital – har man underskott av kapital får man en skattereduktion. Om det till exempel finns ett gemensamt lån kan ränteutgifterna fördelas mellan makarna. Eftersom ränteutgifterna påverkar underskott eller inkomst av kapital. Det krävs att man är gemensamt ansvariga för lånet och betalt räntan. Dessa uppgifter kan man korrigera i inkomstdeklarationen. Det är viktigt att båda gör det. Det gäller också sambor som har ett gemensamt lån. Skattereduktionen blir lägre för den del av underskottet som överstiger 100 000 kronor. Därför kan det vara klokt att omfördela utgiftsräntorna om maken har ett underskott under 100 000 kronor men makan har ett underskott över 100 000 kronor.

Betala i tid

En sista påminnelse – håll reda på det sista betalningsdatumet för kvarskatten! Om man inte betalar skatten på förfallodagen får man betala den höga kostnadsräntan som sedan den 1 augusti 2023 ligger på 20 procent.

The post Undvik kvarskatt nästa år appeared first on Tidningen Konsulten.

Fick du slutskattebeskedet i augusti?

Då är snart dags att betala kvarskatten – senast den 13 november ska den vara betald. För att få en mer korrekt debiterad preliminärskatt framöver kan man behöva en preliminär inkomstdeklaration för detta inkomstår och undvik på det sättet kvarskatten till nästa år.

Slutskattebesked i augusti

Den som fick sitt slutskattebesked för inkomståret 2022 i augusti ska betala kvarskatten senast den 13 november.

Det har nu blivit extra viktigt att betala kvarskatten i tid med tanke på att kostnadsräntan på skattekontot har höjts från och med den 1 augusti. Räntan på en kvarskatt som understiger 30 000 kronor räknas från den 4 maj. Den låga kostnadsräntan var fram till och med den 1 augusti 3,75 procent och efter det datumet var räntan 5 procent. Skulle man betala efter att kvarskatten har förfallit är den höga kostnadsräntan 20 procent från och med den 1 augusti (tidigare 18,75 procent).

För kvarskatt som överstiger 30 000 kronor börjar kostnadsräntan att beräknas redan från och med den 14 februari 2023 för inkomståret 2022.

Se över debiteringen av preliminärskatt

För att få en mer korrekt debiterad preliminärskatt kan man som företagare behöva se över den preliminära debiteringen av skatt för 2023. Det kan man göra löpande under året för att debiteringen ska ligga så nära det faktiska utfallet som möjligt. Det beslut om preliminär debitering som Skatteverket skickar ut grundar sig på historiska uppgifter. Målet är att preliminär skatten som betalas in under året ska vara så nära den slutliga skatten som möjligt. Kanske har verksamheten gått bättre under 2023? Återförde företaget periodiseringsfonder i den senaste deklarationen så att debiteringen blev för hög?

Enklast är det att använda Skatteverkets e-tjänsten Preliminär deklaration och lämna de nya uppgifterna. Du kan även ta hjälp av din redovisningskonsult som ombud för att ändra uppgifterna.

The post Fick du slutskattebeskedet i augusti? appeared first on Tidningen Konsulten.