Efter att industrin satt normen för lönenivåerna i kollektivavtalen fortsätter förhandlingarna för övriga branscher vars avtal löper ut under 2020. Nu följer nya villkor för merparten av de svenska arbetsgivarna och närmare tre miljoner anställda omfattas.
Sedan avtalsrörelsen 1998 har industrin haft en lönenormerande roll för arbetsmarknaden. Som den bransch som främst konkurrerar med andra länder blir detta vägledande för avtal i andra branscher. De villkor som industrins parter kommer överens om fungerar som ett kostnadstak, det så kallade märket, för löneutvecklingen även inom andra branscher. De parter som tecknat industriavtalet (åtta arbetsgivarorganisationer och fem fackliga organisationer) tecknar tillsammans 57 avtal som omfattar cirka 500 000 anställda. I Industriavtalet ingår också ett antal branschorganisationer som inte tecknar kollektivavtal.
Startskottet för avtalsrörelsen 2020 blev den 20 december 2019, när industrins parter växlade sina avtalskrav. Förhandlingarna satte därefter igång efter nyår och sedan hade man fram till den 31 mars 2020 att komma överens. Så kom coronaviruset och partnerna valde att skjuta upp förhandlingarna. Avtalen förlängdes, prolongerades, fram till den 31 oktober. Efter förhandlingar blev märket satt och den 1 november var parterna var överens om de nya villkoren.
Innan coronomin spekulerades det i korta avtalsperioder om ett år, något som nu inte blev fallet för industriavtalet. Industriavtalet innehåller löneökningar om 5 procent över 29 månader. Det innebär att avtalen löper fram till 31 mars 2023. Parterna inom industrin har kommit överens om att det inte ska bli någon retroaktivitet från 1 april i år. Avtalet innehåller även en ökad avsättning till flexpension om 0,4 procent. vilket ger ett totalt avtalsvärde på 5,4 procent. Efter att Industriavtalet kom på plats har flera avtal slutits. Ett av dessa större avtal är det mellan SKR, Sveriges Kommuner och Regioner, och Kommunal, som till skillnad mot industriavtalet inkluderar retroaktivitet från 1 april. Det finns även branscher där parterna är långt ifrån varandra. Inom handels finns ett strejkvarsel som kan realiseras den 13 november och inom livsmedelsbranschens drogs nyligen ett varsel om stridsåtgärder som skulle ha brutit ut den 9 november tillbaka.
När avtalen är påskrivna är det dags att omsätta överenskomna regleringar till praktik och säkerställa att alla delar av avtalet följs. Alla berörda, det vill säga både arbetsgivare och anställda, ska få information, till exempel ska lokala löneförhandlingar genomföras och andra delar av avtalet kan behöva anpassas lokalt där den möjligheten finns.
De företag som inte är bundna av kollektivavtal behöver i formell mening inte använda den modell för lönerevisioner som föreskrivs i kollektivavtalen. Många av dessa företag väljer ändå att följa avtalets nivåer gällande löneökningar, pensioner och andra villkor. Att försöka hålla sig uppdaterad kring kollektivavtalet i aktuell bransch ger bra förutsättningar för bra lönerevision inom företagen.
Från och med den 1 februari 2023 höjs både kostnadsräntan och intäktsräntan på skattekontot. Den höjda räntan påverkar bland annat företag som har tillfälligt anstånd med betalning av skatter och avgifter, men även de som har en kvarskatt som överstiger 30 000 kr som avser beskattningsåret 2022.Hur bestäms räntan? Räntan på skattekontot räknas dag för dag på det …
Arbetsgivaravgifterna för ungdomar har varierat de senaste åren. Vad gäller under 2023?Arbetsgivaravgifter för 2023 Dagens arbetsgivaravgift är i de flesta fall 31,42 procent av ersättning för arbete. Den nivån har gällt sedan 2009. Inom vissa ålderskategorier kan dock lägre procentsatser gälla och det finns även nedsättningsregler. För de allra äldsta personerna betalar en …
Snart skickar Skatteverket ut deklarationerna till privatpersoner och deklarationsperioden är i gång. Inför årets inkomstdeklaration finns några nyheter. Det är dags att fräscha upp kunskaperna om viktiga datum och vad som gäller inför deklarationen. Utskick av inkomstdeklaration 1 Mellan den 6 och 10 mars skickas deklarationerna ut till den digitala brevlådan. För att man ska få …
Riksdagen har nu beslutat om att förlänga och utöka möjligheterna till tillfälligt anstånd med skattebetalningar avseende avdragen skatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt. Möjligheten till tillfälligt anstånd infördes i samband med coronapandemin och skulle underlätta för företag som hade drabbats av likviditetsproblem på grund av följderna av pandemin. Dessa regler …
Det är arbetsgivaren som ansvarar för att göra en bedömning av var tjänstestället är. En anställd kan bara ha ett tjänsteställe hos en och samma arbetsgivare. Att få detta rätt blir viktigt till årets första AGI-rapportering.Huvudregeln är att tjänstestället är där den anställda utför huvuddelen av sitt arbete. Sedan finns några undantag till huvudregeln: …
Från och med 1 januari 2023 gäller nya pensionsåldrar. Gränsen för när endast ålderspensionsavgift ska betalas höjs från årsskiftet, från det år personen fyller 66 år till det år personen fyller 67 år. Åldersgränsen för tjänstepension enligt ITP1 blir 66 år. En ny kolumn införs samtidigt i skattetabellen.ITP är framförhandlad av PTK (anställda tjänstemäns …
Snart drar inlämningen i gång för inkomstdeklarationerna. En nyhet för i år för företag och föreningar är att inlämningstidpunkten blir densamma oavsett om man lämnar inkomstdeklarationen på papper eller digitalt. Samma tidpunkt för inlämning på papper som digitalt Nu kommer bara en inlämningstidpunkt gälla för företag och föreningar oavsett om man lämnar …
Statistikmyndigheten SCB publicerade nyligen en rapport om att företagens avdrag för forskning och utveckling fortsätter att öka. I den här artikeln tar vi upp Statistikmyndigheten SCB:s rapport och även de skatterättsliga reglerna för forskningsavdraget. Regeringen har även föreslagit förstärkta regler på området.Avdragen för forskning och utveckling har fördubblats Sedan …
Man får alltid höra att företagen ska vara rädd om sin F-skatt. Men varför då? I den här artikeln beskrivs vilka konsekvenser det får för företaget om det blir av med sin F-skatt och framför allt vad det innebär för kunderna. När behöver företaget F-skatt? Ett företag som har F-skatt betalar själv sin preliminärskatt och sociala avgifter. Det innebär att köparen av …
Nu är det dags att ändra momssatsen igen på reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne. Du kanske tänker att det var väl nyligen som det skedde. Absolut, så är det.Vi börjar med det som gäller från och med den 1 april 2023, då höjs momssatsen för reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne till 12 procent (tidigare 6 procent). …
