Artiklar

Pensionärsskatten sänks

2007 sänktes skatten på arbetsinkomster när jobbskatteavdraget infördes. Då uppkom en skatteklyfta mellan lön och pension. Denna skatteklyfta beskrivs ibland felaktigt som en pensionärsskatt.

Förhöjt grundavdrag

Någon form av grundavdrag har funnits i skattelagstiftningen sedan lång tid tillbaka. Avdraget har ett fördelningspolitiskt syfte och avser främst att lindra beskattningen för låginkomsttagare.

Sedan den 1 januari 2009 finns även ett så kallat förhöjt grundavdrag. Det förhöjda grundavdraget syftar till att förbättra de ekonomiska villkoren för personer som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år. Det förhöjda grundavdraget har sedan det infördes byggts ut stegvis. Det har resulterat i att skatteklyftan mellan lön och pension sedan 2018 helt har försvunnit för en inkomst upp till cirka 17 000 kr per månad.

Skatten sänks

Regeringen föreslår nu att skatten för personer som vid beskattningsårets ingång fyllt 65 år sänks för en inkomst mellan cirka 17 000 kr och 115 000 kr per månad. Sänkningen sker genom en förstärkning av det förhöjda grundavdraget. Den föreslagna ändringen innebär ytterligare en minskning av skatteklyftan mellan lön och pension.

Enligt Finansdepartementets beräkningar medför förslaget följande sänkning av skatten beroende på inkomstnivå.

Förändring i skatt (kr/år)

Fastställd förvärvsinkomst	Förändrad skatt
200 000	0
225 000	– 934
250 000	– 2 575
300 000	– 4 024
400 000	– 6 695
500 000	– 9 110
600 000	– 6 628
700 000	– 7 672
1 000 000	– 4 384
1 300 000	– 1 096
1 700 000	0

 

Ikraftträdande

Ändringarna bör enligt regeringen träda i kraft snarast möjligt, vilket är den 1 januari 2020, och tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2019.

Regeringens proposition 2019/20:1

Kontrolluppgifter

Sedan drygt ett år så skickar alla arbetsgivare i Sverige in inkomstuppgifter för de anställda varje månad, istället som det var förr, att det sammanställdes kontrolluppgifter på årsbasis. I vissa fall måste kontrolluppgifter rapporteras, om till exempel den anställde har fått en ränteförmån, utbetald utdelning eller schablonintäkt på ett investeringssparkonto. Det finns även situationer när det går att välja mellan AGI och KU. Detta trots att det inte ska betalas arbetsgivaravgifter på utbetalningarna:

• Den utbetalade ersättningen till en person understiger 1 000 kronor per inkomstår.
• Den utbetalade ersättningen består endast av kostnadsersättningar, till exempel ersättning för tjänsteresor med egen bil som inte är högre än schablonbeloppet 18:50 kronor per mil.
• Den utbetalade ersättningen är inte underlag för skatteavdrag och något skatteavdrag har inte gjorts.
• Arbetsgivare som lämnar uppgift för informationsutbyte med mera genom kryss i ruta 92F på KU14 ”Särskild kontrolluppgift – Pensionsgrundande inkomst och utbyte av kontrolluppgifter”.
• En idrottsförening som betalar ut ersättning som understiger 23 250 kronor (ett halvt prisbasbelopp) till en idrottsutövare per inkomstår ska fortsätta att lämna årlig kontrolluppgift, men kan att i stället redovisa utbetalningarna i en arbetsgivardeklaration.

Den tidigare gränsen för ersättning under 100 kronor till en person under ett inkomstår finns kvar, då behövs varken kontrolluppgift eller arbetsgivardeklaration rapporteras. Viktigt är att om man väljer att rapportera arbetsgivardeklaration på individnivå så ersätter den kontrolluppgifterna helt, det blir inte korrekt om uppgifterna rapporteras två gånger.

Krav på information

Det finns inte längre något lagkrav på att arbetsgivaren skickar ut en årssammanställning av den anställdes utbetalda lön och den tidigare kontrolluppgiften som brukade skickas ut till de anställda vid den här tidpunkten är borta. Arbetsgivaren är dock skyldig att meddela det skatteavdrag som görs för den anställdes räkning varje månad, och där räcker det med en lönespecifikation, gärna med årets samlade värden. För att den anställde ska kunna stämma av sina inkomster mot inkomstdeklarationen är det därför viktigt att lönespecifikationerna är lättillgängliga för den anställde.

Mina Sidor

Den anställde har möjlighet att se alla skatteavdrag och inrapporterade löner via Skatteverkets ”Mina Sidor”. I e-tjänsten finns underlagen för alla arbetsgivare som den anställde har haft under året. Det är arbetsgivaren som har bevisbördan för att utbetalning av lön och inrapportering av skatteavdrag har skett.

Fora rapportering

Från 2 januari till 31 januari ska närmare 175 000 företag rapportera slutliga löner till Fora för sina privatanställda arbetare. Fora hanterar inte bara privatanställda arbetare utan även tjänstemän, och företagare omfattas. Ägare av företag har dock inte samma försäkringsskydd som de anställda.

Rapporteringen är viktig för att de anställda ska få rätt inbetalningar till Avtalspension SAF-LO och eventuella deltidspensioner. Det är även viktigt att rapportera ägare korrekt till Fora. Genom försäkringsavtalet med Fora är den som räknas som företagare skyddad vid olyckor som inträffar i arbetet men för att få skydd vid till exempel sjukdom, pensionering och dödsfall krävs att det tecknas tilläggsförsäkringar.

Aktiebolag

Särskilda regler gäller om företaget är ett aktiebolag. Om det finns flera ägare till företaget så är det hur stor ägarandelen av företaget som avgör om personen ska räknas som anställd eller ägare. Om ägarandelen är minst 33,33 procent räknas personen som företagare. Även de aktier som ägs av make/maka/registrerad partner samt av eventuella barn inkluderas i de 33,3%.

Exempel:
Tora äger tillsammans med tre andra personer ett aktiebolag. Hennes andel är 25% och de andra ägarna har motsvarande andel.

• Om Toras make, sambo, förälder eller är barn är en av delägarna så äger de tillsammans 50% och båda räknas som företagare.
• Om Tora inte har en familjerelation med någon av de andra delägarna så räknas hon som anställd.
  

Behörighet

För att kunna rapportera in lönerna via Mina Sidor hos Fora måste det finnas en registrerad huvudadministratör till Fora. Sedan kan huvudadministratören i sin tur lägga till andra personer som administratörer. Att stämma av vilka anställda som ska ingå i rapporteringen och vilka uppgifter som behöver tas fram om dem är mycket viktigt.

Utebliven rapportering

Har lönerna inte rapporterats den 31 januari, tar Fora ut en förseningsavgift på 1 000 kronor.

Om lönerna inte rapporteras in alls, kan Fora säga upp försäkringsavtalet om det inte finns kollektivavtal, då kommer Fora att fortsätta skicka påminnelser. Rapporteras inte lönerna så innebär det att de anställda inte får pengar inbetalda till sin Avtalspension SAF-LO och inte heller har något försäkringsskydd.