Artiklar

Deklarationsdags

Ett riktigt vårtecken är när Skatteverket aviserar dags att deklarera. Den 16 mars öppnade Skatteverket tjänsten för deklarationer och ett dygn senare har över en miljon människor deklarerat.

Årets deklaration ska vara inlämnad senast den 3 maj för privatpersoner, och samma datum gäller enskild firma. Många väljer att deklarera digitalt vilket medför en snabbare hantering och utbetalning. Om deklarationen är godkänd i Skatteverkets app eller e-tjänst, utan någon ändring eller tillägg, så sker eventuell utbetalning mellan 7-9 april.

I år gäller nya regler för slopad uppskovsränta vid byte av bostad. Den som har ansökt om och beviljats bostadsuppskov i efterhand ska betala uppskovsränta för sista gången i deklarationen 2021. Om bostadsuppskovsansökan gjordes senast den 22 februari, finns uppgifterna med i deklarationen men om ansökan kom in senare lägger Skatteverket till uppgiften och skickar sedan ett beslut om tillägget. En annan regel som påverkar deklarationen är skattereduktion för gåva som gäller för hela 2020. Möjligheten att få skattereduktion för gåva har varit borttagen för gåvor som lämnats mellan den 1 januari 2016 och den 30 juni 2019. Från och med den 1 juli 2019 kan man återigen få upp till 1 500 kronor i skattereduktion för gåvor till godkända gåvomottagare Dock gäller detta endast för privatpersoner.

Under perioden 1 juli 2018 – 1 april 2019 fanns möjlighet att få en skattereduktion med 25 procent av den sammanlagda fackföreningsavgift som betalades in under ett inkomstår. Skattereduktionen avskaffades den 1 april 2019, så på inkomstdeklarationen för inkomstår 2020 finns inte skattereduktionen kvar. Det går inte heller att få avdrag för avgift till fackförbund, eller avgift till arbetslöshetskassan.

Sedan har 2020 varit ett år som medfört en hel del hemarbete på grund av coronapandemin. Som regel går det inte få avdrag för arbetsrum, möbler, bredband, kaffe eller frukt. För att kunna göra avdrag finns ett antal förutsättningar som måste uppfyllas, som att arbetsgivaren inte får tillhandahålla någon arbetsplats och att det finns ett klart behov av ett arbetsrum i bostaden. Om kraven som ställs uppfylls så kan merkostnaderna för användandet av rummet vara möjliga att dra av. Alternativ finns, som att hyra ut rummet till företaget, eller ett lönetillägg för de anställda så länge de arbetar på hemmaplan.

Att ta sig till och från arbetet har skett på andra sätt men där gäller fortfarande samma villkor. Förra året gjordes 890 000 reseavdrag. För avdrag för resor till och från arbetet med bil krävs att två timmar per dag tjänas in jämfört med kollektivtrafiken.

Digital deklarering är det som Skatteverket förordar men det går även att deklarera på papper. Det går att posta deklarationen till och med den 3 maj utan att riskera förseningsavgift och det kommer att finnas tillfälliga deklarationsbrevlådor på 40 orter mellan den 7 april – 3 maj. De tillfälliga deklararationsbrevlådorna finns dock inte i Stockholms kommun.

För enskilda firma deklareras resultatet från den enskilda näringsverksamhet i en NE-bilaga som lämnas tillsammans med inkomst­deklarationen. Om den enskilda firman använder sig av ett deklarationsombud har den tillgång till inkomstdeklarationen på Skatteverkets Mina sidor. Det går även att själv hämta upp resultatet från NE- bilagan när man deklarerar i e-tjänsten Inkomstdeklaration 1.

Skatteverkets särskilda granskning 2021

Varje år i februari presenterar Skatteverket de områden som får specialsatsningar för att motverka fel, fusk och brottslighet.

Under 2021 är pandemistöden till företag ett sådant området. Kontroller har genomförts under 2020 och de kommer att fortsätta genomföras på företag som har någon form av stödåtgärd. Omfattningen gäller såväl framtida som befintliga åtgärder och till exempel kommer kontroller av omställningsstöd göras även ur ett beskattningsperspektiv. Skatteverket har dels haft och kommer att ha ansvar för flera av åtgärderna, men har även varit andra myndigheter behjälpliga. Kontrollen av åtgärder som exempelvis korttidsarbete har genom förutsättningar i lagstiftningen gjort det enklare för Skatteverket och Tillväxtverket att samverka. I dessa kontroller har AGI-rapporteringen underlättat för att stämma av anställda och inkomstuppgifter, med underrättelse om när ersättning av korttidsarbete har beslutats eller betalats ut felaktigt. Även anstånd kommer att granskas. Det kommer nya perioder under 2021 och en förlängning av befintliga anstånd med ytterligare ett år. Skatteverket kommer att granska ansökningar utifrån F-skatt, redovisad moms/arbetsgivaravgifter/avdragen skatt men även att det inte är mer än försumbara skulder eller skulder som har lämnats för indrivning.

Uthyrning av privatbostäder är ett annat område som kommer att kontrolleras under 2021. Efterfrågan på att hyra stugor inom landet har bland annat lett till att priserna stigit och att många hyrt ut längre perioder än vanligt. Läs mer om detta i artikeln Skatteverkets utökade kontroll av uthyrning av privatbostäder.

Konsumenters köpbeteende har förändrats vilket har gett e-handeln en uppgång. Skatteverket ser att fler affärsidkare erbjuder sina varor och tjänster via nätet. Försäljningen går från att vara lokal till nationell och även utanför Sveriges gränser. Många av de som säljer online gör fel varav en stor del är avsiktliga fel. Därav att e-handel är ett av fokusområdena för Skatteverket under 2021. Kontrollerna kommer att följa pengarna från exempelvis försäljningsplattformar och sociala media, och även omfatta bokföringen som ger information om läget i företaget. Läs mer om detta i artikeln Moms vid gränsöverskridande e-handel.

Omställningen till ett mer hållbart samhälle har medfört beslut om skattereduktion vid installation av grön teknik. Det är en ny möjlighet för privatpersoner från årsskiftet som Skatteverket väljer att kontrollera hanteringen av. Skatteverket kommer att granska ärenden som har kommit in tidigt på året, där det är misstänkt höga belopp och där det verkar vara försök till att få flera reduktioner för samma arbete.

Sedan är ett område för granskning de utvidgade möjligheterna för rutavdrag som också gäller från årsskiftet. Det är fler tjänster som omfattas och även högre belopp. Det är även avdrag som är konstruerade på ett sätt som kan öka risken för fel och även fusk. Skatteverket kommer att följa dessa nya avdrag noga.

Så dessa områden är satta under särskild granskning under 2021

• Pandemistöd
• Uthyrning av privatbostäder
• E-handel
• Utvidgat rutavdrag
• Skattereduktion för grön teknik

Omställningsstöd, ett stöd i många versioner

Omställningsstödet är en av de åtgärder som regeringen har vidtagit för att stötta företag under pandemin. Stödet har funnits i olika perioder och förlängts i omgångar. Från den 15 mars kan företag som drabbades extra hårt under månaderna juni och juli 2020 få ett förstärkt omställningsstöd.

För företag som under pandemin fått minskad försäljning har omsättningen påverkats negativt. Som en kompensation för de inkomster som företaget har gått miste om, tappat, har det funnits och finns fortfarande möjlighet att få ett stöd baserat på det omsättningstappet. Stödet lanserades i juni 2020, då retroaktivt från mars, och har sedan förlängts i olika omgångar. Fram till den 30 april 2021 kan företag ansöka om stöd för månaderna augusti 2020-februari 2021. Det är även ett omställningsstöd på gång för mars och april 2021. Skatteverket hanterar omställningsstödet, som har varit utformat på samma sätt för alla månader. Dock har inte villkoren alltid varit desamma, exempelvis har nivån på omsättningstappet skiftat och även taket för stödet.

Utöver det omställningsstöd som företag oavsett bransch kan söka så tillkommer ett förstärkt omställningsstöd för vissa särskilt drabbade företag. Det handlar om företag som berördes av restriktioner och förbud kring resor, allmänna sammankomster och offentliga tillställningar. Detta stöd avser sommaren 2020 och är en komplettering till befintligt omställningsstöd. För dessa företag har regeringen beslutat att höja taket rejält. Det omställningsstöd som företag kunnat söka tidigare för juni och juli 2020 hade ett maxbelopp om åtta miljoner per företag, nu har möjligheten öppnat för stöd upp till 150 miljoner. Företagen kan ansöka om detta förstärkta stöd på Skatteverkets hemsida från den 15 mars. Om företaget redan har fått stöd för perioden juni och juli 2020 räknas det tidigare mottagna beloppet av från stödet som delas ut nu. Ingår företaget i en koncern gäller maxbeloppet om 150 miljoner kronor hela koncernen.

Utöver omställningsstödet och det förstärkta omställningsstödet finns ytterligare en variant som kallas nedstängningsstöd. Det kan sökas i det fall regeringen beslutar om tillfälliga nedstängningar och förbud för att förhindra spridningen av sjukdomen covid-19. Nedstängningsstödet är mer förmånligt och företagen ska kunna få ersättningsnivåer upp till 100 procent av omsättningstappet.

Viktiga datum

• 15 mars-17 maj ansökan för förstärkt omställningsstöd avseende juni och juli 2020
• 30 april sista dag för ansökan om omställningsstöd augusti 2020-februari 2021

Möjlighet till momsbefrielse för småföretag

För småföretag finns det en möjlighet till momsbefrielse. Vad innebär då momsbefrielse?

Moms är ett komplext område och för att underlätta för exempelvis mikroproducenter som har väldigt liten försäljning infördes ett undantag för momsplikt för fyra år sedan. Mindre företag, eller annan beskattningsbar person, har en möjlighet att inte behöva betala moms. Det avser företag som beräknas få mindre än 30 000 kronor i skattepliktig omsättning i varor och tjänster under beskattningsåret. Befrielsen gäller dock inte all omsättning och inte för sådana inköp där företaget som köpare ska deklarera utgående moms. Så de varor och tjänster som ingår i momsbefrielsen är det som företaget själv omsätter inom landet. Det kan också vara varor som transporteras från Sverige till ett annat EU-land. När bedömningen av omsättning görs vägs även de två närmast föregående beskattningsårens omsättning in. Den årliga omsättningen får inte heller för de två åren ha varit mer än 30 000 kronor. Beräkningen av omsättningen ska framstå som rimlig utifrån verksamhetens art och omfattning.

Momsbefrielsen omfattar även företag som är nystartade, och underlättar för personer som till exempel vill starta sidoverksamhet eller har en hobbyverksamhet. Om företagaren har övertagit verksamheten från en annan person eller ett annat subjekt som haft högre omsättningar än 30 000 kronor så ska inte det påverka möjligheten till momsbefrielse. När det inte finns tidigare år att ta in i bedömningen så görs bedömningen av enbart framtida omsättningar. För de företag vars beskattningsår blir kortare eller längre än 12 månader så kommer Skatteverket, vad gäller beloppet, att göra en justering.

För att få momsbefrielse behöver företaget ansöka om det hos Skatteverket om företaget tidigare har redovisat och betalat in moms. Momsbefrielsen gäller då från det datum då Skatteverket har fattat beslutet. Är företaget nystartat eller inte registrerat för moms så träder momsbefrielsen in automatiskt så länge beskattningsunderlaget inte överstiger 30 000 kronor. Om omsättningen överstiger 30 000 kronor eller om företaget har ansökt om att skatt ska tas ut så upphör momsbefrielsen. Det medför att om omsättningsgränsen överskrids ska mervärdesskatt tas ut på den omsättning som innebär att gränsen överskrids. Det är viktigt att veta att den som är skattebefriad för moms samtidigt saknar avdragsrätt för ingående moms.

Ekonomisk arbetsgivare och beskattning – Vad gäller?

Vid årsskiftet trädde regelverket kring ekonomisk arbetsgivare i kraft. Vem som är den ekonomiska arbetsgivaren blir numera avgörande för om man som anställd ska beskattas i Sverige.

Ekonomisk arbetsgivare är den som är uppdragsgivare vid uthyrning av arbetskraft. Personer som stationeras av sina utländska arbetsgivare för att arbeta i Sverige och utför arbete åt en svensk ekonomisk arbetsgivare beskattas här redan från sin första arbetsdag. Den ekonomiska arbetsgivaren är den som bär kostnaden samt drar nytta av den anställdes arbete. Detta gäller även om vederbörandes lön utbetalas av den utländska arbetsgivaren.

För att bedöma huruvida en uppdragsgivare är ekonomisk arbetsgivare eller inte, utgår man från följande frågeställningar:

• Vem som har behörighet att instruera arbetstagaren om det sätt som arbetet ska utföras på.
• Vem som disponerar, kontrollerar och har ansvar för platsen där arbetet utförs.
• Om arbetstagarens ersättning faktureras direkt från den formella arbetsgivaren till företaget där arbetet utförs eller inte.
• Vem som ställer arbetsredskap och material till förfogande för arbetstagaren.
• Vem som bestämmer antalet arbetstagare och de kvalifikationer som arbetstagarna ska ha.
• Vem som väljer ut de arbetstagare som ska utföra arbetet och att avsluta det uppdragsavtal som har slutits med arbetstagaren.
• Vem som har rätt att införa disciplinära sanktioner som rör arbetstagarens arbete.
• Vem som beslutar om semester och arbetsschema för arbetstagaren.

Hur man beskattas beror därmed på vem man utför arbete åt och inte vem som betalar ut lönen. Det blir en beskattning med 25 procent skatt enligt lagen om statlig inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK) och medför att de anställda ska rapporteras i AGI. Skatteverket ska sedan skicka ut besked om SINK-skatt till den anställde.

Arbete i Sverige som utförs i mer än 15 dagar i följd överskrider den så kallade 15-dagarsgränsen även om arbetet förläggs över ett årsskifte. Om 15-dagarsgränsen överskrids måste en bedömning göras om vem som är den ekonomiska arbetsgivaren

Om arbetet i Sverige sammanlagt inte överstiger 45 dagar under ett kalenderår undantas också den anställde från beskattning. När 45-dagarsgränsen överskrids ska man ta ställning till vem som är den ekonomiske arbetsgivaren, men bara för de dagar som överstiger denna gräns. Om arbete som överstiger 15-dagarsgränsen ska inte räknas med vid bedömningen av 45-dagarsgränsen. Vid beräkningen av antalet dagar ska bara arbetsdagar räknas med vilket innebär att lediga dagar som tillbringas i Sverige till exempel under en helg inte ska räknas. Det är en skillnad mot beräkningen av dagar enligt 183-dagarsregeln som tar sikte på samtliga vistelsedagar. Eftersom undantaget gäller arbetsdagar så påverkar ett avbrott i vistelsen i Sverige bedömningen bara om arbete också utförs i utlandet under avbrottet.

Corona och sjukskrivningar

I samband med sjukdom förväntas den anställde att styrka frånvaron med ett läkarintyg. Detta för att vara berättigad till den sjuklön som arbetsgivaren är skyldig att betala. På grund av pandemin har detta tillfälligt ändrats. Intyg av läkare eller tandläkare behövs inte under sjuklöneperioden.

När en anställd blir sjuk har arbetsgivaren en skyldighet att betala ut sjuklön. Det är dag 1-14 som ingår i det som kallas för sjuklöneperioden. Under sjuklöneperioden har den anställde en skyldighet att på den 8e dagen styrka sin sjukfrånvaro med läkarintyg. Pandemin har fått regeringen att beslutat om ett slopa krav på läkarintyg under sjuklöneperioden. Anledning är att avlasta sjukvården och underlätta för allmänheten med anledning av den svåra situation som samhället nu befinner sig i. Det slopade kravet gäller fram till och med den 30 april 2021 men kan förlängas.

Om sjukskrivningen fortsätter tar Försäkringskassan över ansvaret för ersättning till den anställde när sjuklöneperioden är över och betalar ut sjukpenning. Försäkringskassans ordinarie regler är att begära läkarintyg från dag 15 vid sjukskrivning men även det kravet på läkarintyg har skjutits fram. Sammanfattningsvis  behövs inget läkarintyg lämnas in förrän dag 22 i frånvaroperioden. Sedan tidigare finns beslut om att det inte krävs intyg från sjuksköterska eller läkare för sjuka barn vid dag åtta, utan först efter dag 21. Detta gäller till och med 30 april 2021. Om det däremot är frånvaro som beror på att den anställde själv är smittad, eller bor tillsammans med någon som är smittad, behövs fortfarande ett läkarintyg från första dagen för att få smittbärarpenning från Försäkringskassan.

Den anställde anmäler sin frånvaro den första sjukdagen till arbetsgivaren. Istället för sjukavdrag och sjuklön görs ett karensavdrag som motsvarar ett genomsnittligt avdrag för den arbetsdagen. Vanligtvis medför därmed den första sjukdagen ett lönebortfall. Under pandemin har regeringen beslutat om tillfälliga regler så att den anställde kan få ersättning för det lönebortfallet. Den anställde kan ansöka om ersättning för karensavdraget hos Försäkringskassan, men är inget krav. Från och med 1 januari 2021 är ersättningen till 810 kronor före skatt, så lönebortfallet kanske inte helt täcks för den anställde. Det gäller karensavdrag som görs på lönen från och med den 1 januari 2021. Som många andra åtgärder beslutas det vartefter hur länge de tillfälliga reglerna ska gälla. I dagsläget gäller beslutet fram till och med den 30 april 2021. Det är den anställde som har den kontakten med Försäkringskassan så arbetsgivaren behöver inte göra något. Ersättning till egenföretagare för de 14 första karensdagarna förlängs också till och med den 30 april 2021.

För alla arbetsgivare i Sverige finns ett skydd mot höga sjuklönekostnader. Skyddet innebär att arbetsgivare kan få ersättning för sjuklönekostnader om de är särskilt höga. Den möjligheten förlängs också till och med den 30 april 2021.

Nytt stöd vid eventuell nedstängning

I samband med att den nya pandemilagen antogs gav den även regeringen rätt till att besluta om nedstängning av verksamheter. För att kompensera de företag som kan komma att drabbas presenteras ett nytt stöd som kan ge upp till 100 procent ersättning för fasta kostnader.

Ett företag som förhindras av lagen från att bedriva sin verksamhet på grund av pandemin kan ansöka om ett särskilt stöd, nedstängningsstödet. Stödet är utformat på ett liknande sätt som det så kallade omställningsstödet där omsättningstappets storlek avgör hur stort stöd man har rätt till. Förutsättningen är att företaget har tappat minst 30 procent av omsättningen under en period på grund av nedstängningen. Ersättning kan ges på upp till 100 procent av de fasta kostnaderna, upp till ett tak på 75 miljoner kronor per företag och månad.

Nedstängningsstödet är ett statsstöd som kräver ett godkännande av EU-kommissionen innan det kan omsättas till företagen. Det gör att det kan bli justeringar av hur stödet utformas och ikraftträdande kan bli tidigast i början av april. Om regeringen aktiverar möjligheten till nedstängning innan dess kommer stödet gå att ansöka retroaktivt. Företagen ska få tillgång till stödet snarast möjligt efter regeringens beslut. Skatteverket kommer att hantera ansökningarna om det blir aktuellt för regeringen att aktivera möjligheten till nedstängning.

Korttidsarbete under 2021

Över 90 000 företag ansökte om stöd för korttidsarbete under 2020. För de företag som har ekonomiska svårigheter förlängs möjligheten till ersättning under 2021, men med lite andra villkor.

Företagen får fortsatt möjlighet att söka stöd för korttidsarbete under 2021, fram till den 30 juni 2021. Det finns ingen karenstid under perioden 1 december 2020 till 30 juni, varför alla företag som uppfyller villkoren kan söka. Det gäller även de företag som inte valde att förlänga stödet under 2020 eller inte har sökt alls. Företag som har använt stödet tidigare kan gå in i systemet från 1 december. Nivåerna för korttidsarbete är fortsatt 20,40 eller 60 procent i arbetstidsminskning med en utökad möjlighet under perioden januari till mars. Under januari till mars har företagen en möjlighet korttidspermittera på 80 procent med en lönenedsättning på 12 procent.

Nya avtal krävs

Den tillfälliga lag som reglerar korttidsarbete under 2021 kommer inte att träda ikraft innan 15 februari, men med möjligheten att söka stöd retroaktivt. För att kunna korttidspermittera krävs fortfarande kollektivavtal eller avtal med 70 procent av de anställda. Det går inte att använda samma avtal som för korttidsarbete enligt det regelverk som gällde 2020 utan avtalen måste förnyas. Eftersom lagen inte har trätt i kraft går det inte att med säkerhet veta hur regelverket kommer att se ut. Detta måste företagen förhålla sig till. För även om stödet kommer att gå att söka retroaktivt ska schemaläggning och löneutbetalningar hanteras innan ansökan kan bli godkänd, eller ens skickas in.

Avtalsperioder blir viktiga

Nytt är att företaget måste ha varje avtalsperiod reglerad i avtalet. Ett företag kan fortfarande ha olika stödnivåer inom företaget för olika grupper om det finns reglerat i avtal. Under 2020 var det möjligt att ha olika permitteringsnivåer av arbetstidsminskning under en och samma avtalsperiod på individnivå. Ändrar man nu nivån för korttidsarbete för en och samma anställd från exempelvis 20 procent till 60 procent så blir det ny avtalsperiod. Det innebär att om ett företag vill variera nivå på omfattningen av korttidsarbetet så måste det i avtalet tydligt framgå vilken nivå av arbetstidsminskning som tillämpas under vilken period. Det går fortfarande att förlägga arbetstiden fritt under hela avtalsperioden så länge den sammanlagda nivån för korttidsarbete blir enligt avtalet.

Exempel: Företaget har ett avtal om korttidsarbete på 20 procent under februari. Det innebär att den anställde på detta företag arbetar 80 procent vilket medför 32 timmar istället för ordinarie 40 timmar i veckan. Hur mycket den anställde arbetar per dag eller vilka dagar påverkar inte stödnivån, så länge den totala arbetstiden uppgår till motsvarande 80 procent under avtalsperioden, det vill säga februari månad. Om företaget fortsätter med samma villkor under mars ändras inte förutsättningarna, utan februari och mars kan hanteras som samma avtalsperiod.

Om företaget istället märker att de behöver använda sig av eller planerar att använda sig av en högre stödnivå i mars så ändras förutsättningarna. Då blir det en ny avtalsperiod som ska vara reglerad i avtal. Företaget inför korttidsarbete om 80 procent under mars. Det innebär att den anställdes arbetstid istället blir 8 timmar i veckan, som också kan fördelas fritt under arbetsveckan, så länge den totala arbetstiden under mars månad blir motsvarande 20 procent av ordinarie arbetstid. Företaget har nu olika förutsättningar i februari och mars, vilka blir olika avtalsperioder.

Dessutom krävs även ett nytt avtal om korttidsarbetet fortsätter efter mars eftersom stödnivån från staten förändras. Under december 2020 till mars 2021 kommer staten fortsatt stå för 75 procent, för att sedan minska subventioneringsgraden till 50 procent i april, maj och juni.

Ansökan

Ansökningsprocessen kommer även fortsättningsvis att hanteras av Tillväxtverket. Dock kommer systemstödsförändringar som krävs för att hantera ansökningarna göra att Tillväxtverkets utbetalningar till företagen dröjer. Efter att lagen träder i kraft den 15 februari uppskattar Tillväxtverket att det kan ta ytterligare upp till mellan fem och åtta veckor innan de kan ta emot ansökningar. Detta medför att ansökan om stöd kommer att kunna göras som tidigast i slutet av mars och att ansökan inte ska göras förrän Tillväxtverket har öppnat ansökningstjänsten

Det är inte heller givet att företaget får fortsatt stöd även om ansökan beviljades under föregående år. Regelverket för att bli beviljad stöd har förtydligats gällande företagens vinstutdelningar. Dessutom har det införts ett krav på yttrande från revisor i samband med ansökan om lönesumman överstiger 400 000 kronor i jämförelsemånaden (motsvarande totala lönesumman på arbetsgivardeklarationen). För att täcka den merkostnad som kravet på revisorsintyg medför så finns möjlighet till ersättning på upp till 10 000 kronor.

Avstämning

Vid korttidsarbete under 2020 skedde en snabb hantering vid ansökan om korttidsarbete och sedan gjordes en mer omfattande granskning vid avstämningarna. En skillnad i kommande ansökningsprocess är att det kommer att krävas mer underlag vid ansökan, som exempelvis ovan nämnt revisorsintyg, och att det endast kommer att göras en slutavstämning. Den slutavstämningen kommer att ske efter att stödperioden har avslutats och lagen upphör att gälla, det vill säga efter den 30 juni 2021.

Arbetsgivaravgifter för unga

I höstbudgeten aviserades att arbetsgivaravgifterna (AG) för unga skulle sänkas tillfälligt under 2021. Nu tidigareläggs insatsen och gäller redan från 1 januari i år, men retroaktivt.

Arbetsgivaravgifterna för personer födda mellan 1998-2002 år sänks för att ge fler företag möjlighet att behålla den ålderskategorin i arbete. Det blir ytterligare en ny avgiftsnivå, motsvarande ålderspensionsavgiften och 9/20 av de övriga avgifterna. Sedan tidigare har yngre personer, födda år 2003-2005, haft en lägre arbetsgivaravgift för dem betalar arbetsgivaren fortsättningsvis endast ålderspensionsavgiften.

Avgörande för vilken arbetsgivaravgift som betalas är åldern som den anställde har vid kalenderårets ingång. Personer som vid årets ingång har fyllt 18 år men inte 23 år har den högre arbetsgivaravgiften, 19,73 procent, och motsvarande för de som har fyllt 15 år men inte 18 år är 10,21 procent.

Det finns en maxgräns för hur mycket lön som kan betalas ut med sänkt arbetsgivaravgift. Den lägre avgiften gäller ersättningar upp till max 25 000 kronor per månad och arbetsgivare. Om ersättningen blir över 25 000 kronor blir det full arbetsgivaravgift med 31,42 procent. Utbetalda ersättningar enligt denna reglering kan inte räknas in i underlag för beräkning av avdrag för personer som arbetar med forskning och utveckling eller vid beräkning av avgiftspliktig ersättning enligt stödområdeslagen.

Reglerna föreslås träda i kraft 6 februari 2021 och tillämpas retroaktivt på ersättning som ges ut efter den 31 december 2020, det vill säga den lön som betalas ut under januari månad 2021. Den lönen och de arbetsgivaravgifterna ska rapporteras i AGI till Skatteverket i februari. Det är då viktigt att ha rätt procentsatser vid rapportering. Om företaget har anställda som är födda mellan 1998-2002, avvakta med rapportering för januari till dess att Skatteverket har uppdaterat sin e-tjänst. Om AGI lämnas in tidigare så kommer att behöva göras en omprövning.

Information från Skatteverket: Innan lagförslaget beslutats av riksdagen kan den föreslagna nedsättningen inte tillämpas i Skatteverkets tjänster eller interna system. Arbetsgivare som har anställda i den aktuella åldersgruppen bör därför avvakta med att lämna in arbetsgivardeklarationer för perioden januari i väntan på beslut från riksdagen. Är arbetsgivardeklarationen redan inlämnad för januari 2021 kommer arbetsgivaren att behöva ompröva denna efter det att lagen trätt ikraft för att få del av nedsättningen av arbetsgivaravgifterna.

Skatteåterbäring att vänta för personer i glesbygd

Företag i vissa regioner på den svenska glesbygden omfattas av en ny skattereduktion som införs i inkomstskattelagen från den 1 december 2020. Och kommer gälla retroaktivt för hela 2020.

En regional skattereduktion med 1 675 kronor per år införs för boende i vissa glest befolkade områden i främst Norrland och nordvästra Svealand. Den nya skattereduktionen är riktad mot privatpersoner men omfattar även fysiska personer som har företag vars resultat de själva beskattas för, till exempel enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag. En enhet som bedriver ekonomisk verksamhet är att anse som företag, oavsett enhetens rättsliga form och oavsett hur den finansieras. För att definieras som ekonomisk verksamhet behöver det inte finnas ett vinstsyfte så länge varor eller tjänster erbjuds på en viss marknad. Lagändringarna träder i kraft den 1 december 2020, men tillämpas från och med det beskattningsår som infaller efter den 31 december 2019. Detta innebär att skattereduktionen ges för hela beskattningsåret 2020.

För att få del av skattereduktionen ska den fysiska personen vara folkbokförd i en kommun med skattereduktion den 1 november året före beskattningsåret. Hur många månader en person faktiskt bor i en omfattad kommun eller är obegränsat skattskyldig i landet är inte relevant, men hänvisning till skattereduktionen görs i lagen om avräkning av utländsk skatt. Dock finns det ytterligare villkor för enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag för att den fysiska personen ska kunna ta del av skattereduktionen. Ett villkor är att stödet måste utgöra ett stöd av mindre betydelse enligt EUs regelverk. Företaget  har därför en skyldighet att ange andra stöd som erhållits under beskattningsåret och de två föregående beskattningsåren om de överstiger 150 000 kronor. Den fysiska personen måste även uppge om denne är kopplad till något annat företag.

Det är mot den kommunala inkomstskatten som den nya skattereduktionen räknas av, direkt efter skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning, och direkt före skattereduktionen för underskott av kapital. Skattereduktionen finns inte med i skattetabellerna utan regleringen sker automatiskt när Skatteverket tar beslut om slutlig skatt. Om företagaren vill att skattereduktionen ska ske innan dess krävs det en jämkning. Jämkningen kommer inte kunna börja gälla direkt vid ingången av 2021 utan efter det att jämkningsbeslut är fattat av Skatteverket. Detta eftersom ansökan om jämkning måste göras senast den 6 november för att jämkningsbeslutet ska gälla från och med januari.

Kommuner som omfattas

Dalarnas län: Avesta, Gagnefs, Hedemora, Leksands, Ludvika, Malung-Sälens, Mora, Orsa, Rättviks, Smedjebackens, Säters, Vansbro och Älvdalens kommuner. Gävleborgs län: Bollnäs, Hudiksvalls, Ljusdals, Nordanstigs, Ockelbo, Ovanåkers och Söderhamns kommuner.

Jämtlands län: Bergs, Bräcke, Härjedalens, Krokoms, Ragunda, Strömsunds, Åre och Östersunds kommuner. Norrbottens län: Arjeplogs, Arvidsjaurs, Bodens, Gällivare, Haparanda, Jokkmokks, Kalix, Kiruna, Pajala, Piteå, Älvsbyns, Överkalix och Övertorneå kommuner.

Värmlands län: Arvika, Eda, Filipstads, Hagfors, Munkfors, Storfors, Sunne, Säffle, Torsby och Årjängs kommuner. Västerbottens län: Bjurholms, Dorotea, Lycksele, Malå, Nordmalings, Norsjö, Robertsfors, Skellefteå, Sorsele, Storumans, Vilhelmina, Vindelns, Vännäs och Åsele kommuner.

Västernorrlands län: Härnösands, Kramfors, Sollefteå, Timrå, Ånge och Örnsköldsviks kommuner.

Västra Götalands län: Bengtsfors, Dals-Eds, Färgelanda, Melleruds och Åmåls kommuner.